3 968
redigeringar
Simon (diskussion | bidrag) |
Simon (diskussion | bidrag) |
||
Rad 544: | Rad 544: | ||
Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ|σπλο|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!). Notera samma vokal kan användas både som semivokal och vokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare. Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. Avslutande konsonanter får endast förekomma ifall nästa stavelse har en inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock. | Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ|σπλο|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!). Notera samma vokal kan användas både som semivokal och vokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare. Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. Avslutande konsonanter får endast förekomma ifall nästa stavelse har en inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock. | ||
===Öppna och slutna stavelser=== | |||
En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en sluten stavelse. Detta får konsekvenser för betoning och vokallängd, varför det är användbart att snabbt kunna avgöra om en stavelse är öppen eller sluten. | |||
Man kan snabbt se på ett ord huruvida dess stavelser är öppna eller stängda med följande trick: | |||
* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. En huvudvokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, enligt regeln att en stavelse får inte ha en avslutande konsonant om nästföljande stavelse saknar inleande konsonantkluster. Därmed kommer en ensam konsonant mellan vokaler alltid att tillhöra den senare vokalens stavelse. | |||
*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ|ϣο -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[χυλα|χυλε]] -> χυ|λε -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[υα|υο]] -> υ|ο -> (öppen)|(öppen). | |||
* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en vokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. | |||
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | |||
*: [[λυκκ|λυκκο]] -> λυκ|κο -> (sluten)|(öppen) | |||
*: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | |||
** Vokaler dubbleras om en öppen stavelse efterföljs av två eller flera konsonanter. Detta för att indikera att den första konsonanten i klustret inleder nästföljande stavelse. | |||
**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen) | |||
**: [[οονσαϛ]] -> οο|νσαϛ -> (öppen)|(sluten) | |||
===Betoning=== | ===Betoning=== | ||
Rad 568: | Rad 584: | ||
* Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | * Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | ||
===Vokallängd=== | ===Vokallängd=== |