3 968
redigeringar
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning (visa wikitext)
Versionen från 16 april 2021 kl. 11.43
, 16 april 2021 kl. 11.43ingen redigeringssammanfattning
Simon (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Simon (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 34: | Rad 34: | ||
|ϛ [ɳ] (ņ/b) | |ϛ [ɳ] (ņ/b) | ||
|ϣ [ɲ] (ñ/j) | |ϣ [ɲ] (ñ/j) | ||
|ϧ [ŋ] (ŋ/ | |ϧ [ŋ] (ŋ/z) | ||
| | | | ||
|- | |- | ||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
|σ [s/z] (s) | |σ [s/z] (s) | ||
|ϥ [ʂ/ʐ] (ş/sj) | |ϥ [ʂ/ʐ] (ş/sj) | ||
|χ [ç/ʝ] (ç/ | |χ [ç/ʝ] (ç/x) | ||
|γ [x/ɣ] (g) | |γ [x/ɣ] (g) | ||
|η [h] (h) | |η [h] (h) | ||
| Rad 72: | Rad 72: | ||
| | | | ||
| | | | ||
|ρ [ɾ] (r) | |||
| | | | ||
| | | | ||
| | | | ||
| Rad 112: | Rad 112: | ||
|Avslutande konsonant | |Avslutande konsonant | ||
|} | |} | ||
Det finns ingen regel om vad som kan ingå i ett konsonantkluster så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ|σπλο|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). | |||
Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att I inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (Ϣ, Ϲ, Χ eller 'Η). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!) | |||
Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. | |||
Den avslutande konsonanten har inga restriktioner, förutom i ordets sista stavelse där vi helst undviker klusiler (Π Δ Τ Ϲ Κ Ϙ). Helt ok för sena låneord dock. | |||
En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en stängd stavelse. | En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en stängd stavelse. | ||
| Rad 119: | Rad 124: | ||
Huruvida en stavelse är betonad har fonologiska konsekvenser utöver betoningen i sig, i synnerhet över vokallängd och vilka vokaler som får användas. | Huruvida en stavelse är betonad har fonologiska konsekvenser utöver betoningen i sig, i synnerhet över vokallängd och vilka vokaler som får användas. | ||
* En obetonad stavelse är alltid öppen, dvs kan inte ha en avslutande konsonant | * En obetonad stavelse som inte är i slutet av ord är alltid öppen, dvs kan inte ha en avslutande konsonant | ||
* En obetonad stavelse kan vara både öppen och stängd om den avslutar ett ord. Stängda obetonade avslutande stavelser används dock i regel bara för grammatisk inklination och lånord, inte i roten av ett Gonjoniskt ursprungslexem | |||
* En obetonad stavelse har alltid kort vokal | * En obetonad stavelse har alltid kort vokal | ||
* En betonad stavelse har kort vokal om den är stängd | * En betonad stavelse har kort vokal om den är stängd | ||
| Rad 125: | Rad 131: | ||
* En obetonad stavelse kan inte skrivas med en av vokalerna med dacia över sig (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia utan betoning. Med det sagt så kan fonemen som de dacia | * En obetonad stavelse kan inte skrivas med en av vokalerna med dacia över sig (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia utan betoning. Med det sagt så kan fonemen som de dacia | ||
I regel betonas den första stavelsen i ordet som inte är ett prefix. Om ordet är sammansatt gäller regeln för varje komponent av sammansättningen | I regel betonas den första stavelsen i ordet som inte är ett prefix, men undantag finns. Om ordet är sammansatt gäller regeln för varje komponent av sammansättningen. | ||
==Entydighet== | ==Entydighet== | ||
I de fall som det inte går att avläsa direkt från ett ords stavning hur ordet ska stavelseuppdelas anväds dubblering av bokstäver och diakritiska tecken. | |||
* När fler än en konsonant förekommer i ett kluster i mitten av ett ord efter en betonad stavelse är det inte entydigt huruvida den första konsonanten i klustret tillhör samma stavelse som vokalen innan eller efter. För att markera att alla konsonanter i klustret tillhör samma stavelse som vokalen efter dubbleras den förgårnde vokalen. Om detta inte görs så tillhör den första konsonanten i klustret samma stavelsee som vokalen innan och resterande konsonanter tillhör samma stavelse som vokalen efter. Jämför stavelseuppdelningen av [[ονσαϛ]] ('ον|σαϛ) med [[οονσαϛ]] ('οο|νσαϛ). Skilladen blir att ο uttalas kort i det första exemplet då stavelsen är sluten, och långt i det andra exemplet då stavelsen är betonad och öppen. | |||
** Notera att konsonantkluster som följer obetonade stavelse alltid tillhör nästföljande stavelse, exempelvis [[τικιφραϛ]] ('τι|κι|φραϛ). | |||
* När samma konsonant dubbleras så indikerar detta att den första av konsonanterna avslutar den stavelse som tillhör vokalen innan medan den andra av konsonanterna inleder den stavelse som tillhör vokalen efter. Detta kan endast förekomma efter betonade stavelser. Exempelvis [[λυκκ|λυκκο]] ('λυκ|κο). | |||
* Ι och Ω kan vara både semivokaler och vokaler beroende på deras position i stavelsen. Exempelvis i [[νιτταλαω]] ('νιτ|τα|λαω) används den som vokal med uttal [i] och i [[βὡσσιαϛ]] ('φὡσ|σιαϛ). där den används som semivokal med uttal [j]. Detta är i vanligtvis entydigt då ett Ι eller Ω framför en annan vokal indikerar att det är en semivokal medan ett Ι eller Ω som inte följs av andra vokaler indikerar att det är en vokal. När dessa komibneras med varandra är det också tydligt att den första av dem är semivokal, medan den andra är vokalen. ("ιω" uttalas [ju] och "ωι" uttalas [wi]). Att försöka representar fonemen [ji] och [wu] kan dock skapa konflikter, så ιι och ωω enligt stavningregler indikerar att stavelsen är lång då den följs av ett klusilkluster. Därmed används diakritiska tecken för att representera dessa fonem, där [ji] representeras av Ϊϊ och [wu] av ¨Ω¨ω. | |||
** Exempel: [[εινι|εινια]] har en rot εινι- och om substantivet inklineras med -ι kommer det stavas "εινϊ". | |||