Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
(La till fler exempel på hur stavelelseuppdelning fungerar)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 146: Rad 146:
* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet, men en vokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, då varje stavelse måste inledas av en konsonant så denna konsonant tillhör entydigt nästa stavelse.
* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet, men en vokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, då varje stavelse måste inledas av en konsonant så denna konsonant tillhör entydigt nästa stavelse.
*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ|ϣο -> (öppen)|(öppen).
*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ|ϣο -> (öppen)|(öppen).
*: [[χυλ|χυλε]] -> χυ|λε -> (öppen)|(öppen).
* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en vokal följs av två eller flera konsonanter i mitten avett ord kommer den första av konsonanterna i regel tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen.
* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en vokal följs av två eller flera konsonanter i mitten avett ord kommer den första av konsonanterna i regel tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen.
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten)
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten)
*: [[λυκκ|λυκκο]] -> λυκ|κο -> (sluten)|(öppen)
*: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten)
** Vokaler dubbleras om en öppen stavelse efterföljs av två eller flera konsonanter. Detta för att indikera att den första konsonanten i klustret inleder nästföljande stavelse.
** Vokaler dubbleras om en öppen stavelse efterföljs av två eller flera konsonanter. Detta för att indikera att den första konsonanten i klustret inleder nästföljande stavelse.
**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen)
**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen)
**: [[οονσαϛ]] -> οο|νσαϛ -> (öppen)|(sluten)


==Betoning och Vokallängd==
==Betoning och Vokallängd==
Stavelser i Gonjoniska kan antingen vara betonade eller obetonade. Ett svensk exempel är ordet ''apelsin'' som består av tre stavelser ap|el|sin, där ''sin'' är betonad och resterande är obetonade. Ett ord kan ha flera betonade stavelser i Gonjoniska, vilket oftast förekommer i sammansatta ord ([[βἁνθωγασδ|βἁνθωγασδα]] har betoning på både βἁν och γασ). Ett ord kan även sakna betonade stavelser, vilket ofta förekommer för kasus i partikelform (exempelvis [[νὰ]]).
Stavelser i Gonjoniska kan antingen vara betonade eller obetonade. Ett svensk exempel är ordet ''apelsin'' som består av tre stavelser ap|el|sin, där ''sin'' är betonad och resterande är obetonade. Ett ord kan ha flera betonade stavelser i Gonjoniska, vilket oftast förekommer i sammansatta ord ([[βἁνθωγασδ|βἁνθωγασδα]] har betoning på både βἁν och γασ). Ett ord kan även sakna betonade stavelser, vilket ofta förekommer för kasus i partikelform (exempelvis [[νὰ]]).
I regel betonas den första stavelsen i ordet som inte är ett prefix, men undantag finns. Om ordet är sammansatt gäller regeln för varje komponent av sammansättningen.
* ''ορνενε'' stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras)
* ''αϧκώκαω'' stavelseuppdelas som α|'''ϧκώ'''|καω med betoning på ''ϧκώ'' (enl. regeln att stavelsen(rna) med akut accent betonas)
* ''νονὀφαω'' stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad)
* ''γυσυισε'' stavelseuppdelas som γυ|'''συι'''|σε med betoning på ''συι'' (enl. regeln att prefix som [[γυ-]] inte betonas, därefter betonas första stavelsen i ordet.
** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, ''γυσομα'' kan stavas ''γύσομα'' för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix).


Huruvida en stavelse är betonad har fonologiska konsekvenser utöver betoningen i sig, i synnerhet över vokallängd och vilka vokaler som får användas.
Huruvida en stavelse är betonad har fonologiska konsekvenser utöver betoningen i sig, i synnerhet över vokallängd och vilka vokaler som får användas.
Rad 162: Rad 173:
* En obetonad stavelse kan inte skrivas med en av vokalerna med dacia över sig (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia utan betoning. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan.
* En obetonad stavelse kan inte skrivas med en av vokalerna med dacia över sig (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia utan betoning. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan.


I regel betonas den första stavelsen i ordet som inte är ett prefix, men undantag finns. Om ordet är sammansatt gäller regeln för varje komponent av sammansättningen.
===Kortfattat om vokallängd===
* ''ορνενε'' stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras)
Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en betonad och öppen stavelse.
* ''αϧκώκαω'' stavelseuppdelas som α|'''ϧκώ'''|καω med betoning på ''ϧκώ'' (enl. regeln att stavelsen(rna) med akut accent betonas)
* Den är betonad om stavelsen är först, om vokalen har dacia '''' eller akut accent ''ό''.
* ''νονὀφαω'' stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad)
* Den är öppen om vokalen följs av högst en konsonant (som i ''χυλε'') eller om vokalen dubbleras (som i första stavelsen i ''οονσαϛ'').  
* ''γυσυισε'' stavelseuppdelas som γυ|'''συι'''|σε med betoning på ''συι'' (enl. regeln att prefix som [[γυ-]] inte betonas, därefter betonas första stavelsen i ordet.
** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, ''γυσομα'' kan stavas ''γύσομα'' för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix).


==Entydighet==
==Semivokaler==
I de fall som det inte går att avläsa direkt från ett ords stavning hur ordet ska stavelseuppdelas anväds dubblering av bokstäver och diakritiska tecken.
* När fler än en konsonant förekommer i ett kluster i mitten av ett ord efter en betonad stavelse är det inte entydigt huruvida den första konsonanten i klustret tillhör samma stavelse som vokalen innan eller efter. För att markera att alla konsonanter i klustret tillhör samma stavelse som vokalen efter dubbleras den förgårnde vokalen. Om detta inte görs så tillhör den första konsonanten i klustret samma stavelsee som vokalen innan och resterande konsonanter tillhör samma stavelse som vokalen efter. Jämför stavelseuppdelningen av [[ονσαϛ]] ('ον|σαϛ) med [[οονσαϛ]] ('οο|νσαϛ). Skilladen blir att ο uttalas kort i det första exemplet då stavelsen är sluten, och långt i det andra exemplet då stavelsen är betonad och öppen.
** Notera att konsonantkluster som följer obetonade stavelse alltid tillhör nästföljande stavelse, exempelvis [[τικιφραϛ]] ('τι|κι|φραϛ).
* När samma konsonant dubbleras så indikerar detta att den första av konsonanterna avslutar den stavelse som tillhör vokalen innan medan den andra av konsonanterna inleder den stavelse som tillhör vokalen efter. Detta kan endast förekomma efter betonade stavelser. Exempelvis [[λυκκ|λυκκο]] ('λυκ|κο).
* Ι och Ω kan vara både semivokaler och vokaler beroende på deras position i stavelsen. Exempelvis i [[νιτταλαω]] ('νιτ|τα|λαω) används den som vokal med uttal [i] och i [[βὡσσιαϛ]] ('φὡσ|σιαϛ). där den används som semivokal med uttal [j]. Detta är i vanligtvis entydigt då ett Ι eller Ω framför en annan vokal indikerar att det är en semivokal medan ett Ι eller Ω som inte följs av andra vokaler indikerar att det är en vokal. När dessa komibneras med varandra är det också tydligt att den första av dem är semivokal, medan den andra är vokalen. ("ιω" uttalas [ju] och "ωι" uttalas [wi]). Att försöka representar fonemen [ji] och [wu] kan dock skapa konflikter, så ιι och ωω enligt stavningregler indikerar att stavelsen är lång då den följs av ett klusilkluster. Därmed används diakritiska tecken för att representera dessa fonem, där [ji] representeras av Ϊϊ  och [wu] av ¨Ω¨ω.
* Ι och Ω kan vara både semivokaler och vokaler beroende på deras position i stavelsen. Exempelvis i [[νιτταλαω]] ('νιτ|τα|λαω) används den som vokal med uttal [i] och i [[βὡσσιαϛ]] ('φὡσ|σιαϛ). där den används som semivokal med uttal [j]. Detta är i vanligtvis entydigt då ett Ι eller Ω framför en annan vokal indikerar att det är en semivokal medan ett Ι eller Ω som inte följs av andra vokaler indikerar att det är en vokal. När dessa komibneras med varandra är det också tydligt att den första av dem är semivokal, medan den andra är vokalen. ("ιω" uttalas [ju] och "ωι" uttalas [wi]). Att försöka representar fonemen [ji] och [wu] kan dock skapa konflikter, så ιι och ωω enligt stavningregler indikerar att stavelsen är lång då den följs av ett klusilkluster. Därmed används diakritiska tecken för att representera dessa fonem, där [ji] representeras av Ϊϊ  och [wu] av ¨Ω¨ω.
** Exempel: [[εινι|εινια]] har en rot εινι- och om substantivet inklineras med -ι kommer det stavas εινϊ (inte εινιι)
** Exempel: [[εινι|εινια]] har en rot εινι- och om substantivet inklineras med -ι kommer det stavas εινϊ (inte εινιι)
* Om inget annat framgår ur sammanhanget antas det att betoning faller på den första stavelsen i ordet (eller det sammansatta ordets första delkomponent). Typiska indikatorer på att en annan stavelse än den inledande är betonad är:
** Att ett prefix har använts för att modifiera "rotordet". Exempelvis [[ναωσαω|πυναωσο]] blir (πυ|'ναω|σο) då [[πυ-]] är ett prefix.
** En sluten stavelse som inte är ordets sista kommer alltid vara betonad [[κεμαλβαϛ]] blir (κε|'μαλ|βαϛ)
** En daciavokal, vilket endast får förekomma i betonade stavelser. [[ηαλἑρ|ηαλἑρε]] blir (ηα|'λἑ|ρε)
** En dubblerad vokal, vilket tvingar lång och öppen stavelse och endast får förekomma i betonade stavelser. Notera att dubblerad vokal endast används då det är nödvändigt, som i [[οονσαϛ]] där det är nödvändigt för att se stavelseindelningen, eller i [[αϧκωωκαω]], där det är nödvändigt för att avläsa uttalet (α|'ϧκω(ω)|καω), och inte ('αν|κω|καω)
***  Grav och akut accent används om ingen av förgående metoder kan entydigt indikera en okonventionell betoning. Exempelvis [[γυ-]] är ett vanligt prefix (vilket gör att [[γυσυισ|γυσυισε]] snabbt identifieras till (γυ|'συι|σε)), men i ordet [[γυσομ|γυσομε]] som faktkst uttalas ('γυ|σο|με) inte (γυ|'σο|με). Det kan stavas γύσομε om förtydling vill göras. Ett ord med en stavelse är i regel betonat, men om betoning inte sker som i partikeln [[νὰ]] indikeras det med grav accent.
3 968

redigeringar

Navigeringsmeny