5 238
redigeringar
Simon (diskussion | bidrag) |
Niklas (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (16 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{appendix}} | |||
==Ortografi== | ==Ortografi== | ||
Gonjoniska skrivs med en modifierad version av det grekiska alfabetet, inklusive några tecken som inte används i modern grekiska och några koptiska tecken. Det här är alfabetet: Αα Ββ Γγ Δδ Εε Ϛϛ Ηη Θθ Ιι Κκ Λλ Μμ Νν Οο Ππ Ϙϙ Ρρ Σσ Ϲϲ Ττ Υυ Φφ Χχ Ωω Ϣϣ Ϥϥ Ϧϧ, där Α Ε Ι Ο Υ Ω är vokaler och Ι Ω även är semivokaler beroende på sammanhang. Därtill används Ϗϗ för att stava specifika ord, men den anses inte ingå i alfabetet. Gonjoniska har en grund ortografi, vilket betyder att varje grafem motsvarar i regel ett fonem och vice versa. Vanliga undantag är I och Ω som kan uttalas som snarlika semivokalvarianter. | Gonjoniska skrivs med en modifierad version av det grekiska alfabetet, inklusive några tecken som inte används i modern grekiska och några koptiska tecken. Det här är alfabetet: Αα Ββ Γγ Δδ Εε Ϛϛ Ηη Θθ Ιι Κκ Λλ Μμ Νν Οο Ππ Ϙϙ Ρρ Σσ Ϲϲ Ττ Υυ Φφ Χχ Ωω Ϣϣ Ϥϥ Ϧϧ, där Α Ε Ι Ο Υ Ω är vokaler och Ι Ω även är semivokaler beroende på sammanhang. Därtill används Ϗϗ för att stava specifika ord, men den anses inte ingå i alfabetet. Gonjoniska har en grund ortografi, vilket betyder att varje grafem motsvarar i regel ett fonem och vice versa. Vanliga undantag är I och Ω som kan uttalas som snarlika semivokalvarianter. | ||
| Rad 536: | Rad 537: | ||
==Stavelseuppdelnging== | ==Stavelseuppdelnging== | ||
En viktig del av hur man | En viktig del av förståelsen för hur man uttalar gonjoniska ord är att förstå hur ord delas upp i stavelser. Exempelvis ordet [[σπυδαω]] har två stavelser, ''σπυ'' och ''δαω''. Varje stavelse består av en och endast en huvudvokal, därmed kommer antal huvudvokaler avgöra antal stavelser i ordet. Detta är beståndsdelarna i en stavelse: | ||
* Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter) | * Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter) | ||
*:Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ|σπλο|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). | |||
* Semivokal (noll eller en av ι eller ω) | * Semivokal (noll eller en av ι eller ω) | ||
*:Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!). | |||
* Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω) | * Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω) | ||
*:Notera samma vokal kan användas både som semivokal och huvudvokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare. | |||
* Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω) | * Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω) | ||
*:Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Endast diftonger som förekommer i en tidigare nämnd lista av tillåtna diftonger får förekomma. | |||
* Avslutande konsonant (noll eller en konsonant) | * Avslutande konsonant (noll eller en konsonant) | ||
*:Avslutande konsonanter får inte förekomma i icke-avslutande stavelser där nästa stavelse saknar inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock. | |||
===Öppna och slutna stavelser=== | |||
En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en sluten stavelse. Detta får konsekvenser för betoning och vokallängd, varför det är användbart att snabbt kunna avgöra om en stavelse är öppen eller sluten. | |||
Man kan snabbt se på ett ord huruvida dess stavelser är öppna eller stängda med följande trick: | |||
* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet eller när stavlesens huvudvokal direkt följs av en annan huvudvokal. En huvudvokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, enligt regeln att en stavelse får inte ha en avslutande konsonant om nästföljande stavelse saknar inleande konsonantkluster. Därmed kommer en ensam konsonant mellan vokaler alltid att tillhöra den senare vokalens stavelse. | |||
*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ|ϣο -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[χυλα|χυλε]] -> χυ|λε -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[υα|υο]] -> υ|ο -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[ϲιπα]] -> ϲι|πα -> (öppen)|(öppen). | |||
*: [[σαω|σιαωὰ]] -> σιαω|ὰ -> (öppen)|(öppen) | |||
** För att efter en öppen stavelse indikera att ett ι eller ω fungerar som semivokal i en efteröljande stavelse och inte som diftong så dubbleras huvudvokalen i stavelsen. | |||
*: [[σιααωα]] -> σιαα|ωα -> (öppen)|(öppen) | |||
*: [[ααια|ααιυ]] -> αα|ιυ -> (öppen)|(öppen) | |||
* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen. | |||
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | |||
*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ|πα -> (sluten)|(öppen). | |||
*: [[μωϧτενσαω|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ|τεν|σὸ -> (sluten)|(sluten)|(öppen) | |||
*: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | |||
** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen. | |||
**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen) | |||
**: [[οονσαϛ]] -> οο|νσαϛ -> (öppen)|(sluten) | |||
**: [[τεειμναω]] -> τεει|μναω -> (öppen)|(öppen) | |||
===Betoning=== | ===Betoning=== | ||
Stavelser i Gonjoniska kan antingen vara betonade eller obetonade. Ett svensk exempel är ordet ''apelsin'' som består av tre stavelser a|pel|sin, där ''sin'' är betonad och resterande är obetonade. Ett ord kan ha flera betonade stavelser i Gonjoniska, vilket oftast förekommer i sammansatta ord ([[βἁνθωγασδα]] har betoning på både βἁν och γασ). Ett ord kan även sakna betonade stavelser, vilket förekommer bland annat för kasus i partikelform (exempelvis [[νὰ]]) men även vissa andra ord (exempelvis [[κὶδοκο]]). | Stavelser i Gonjoniska kan antingen vara betonade eller obetonade. Ett svensk exempel är ordet ''apelsin'' som består av tre stavelser a|pel|sin, där ''sin'' är betonad och resterande är obetonade. Ett ord kan ha flera betonade stavelser i Gonjoniska, vilket oftast förekommer i sammansatta ord ([[βἁνθωγασδα]] har betoning på både βἁν och γασ). Ett ord kan även sakna betonade stavelser, vilket förekommer bland annat för kasus i partikelform (exempelvis [[νὰ]]) men även vissa andra ord (exempelvis [[κὶδοκο]]). | ||
I gonjoniska indikeras en stavelses betoning av dess position i | I gonjoniska indikeras en stavelses betoning av dess position i ordet, av diakritiska tecken på huvudvokalen eller om huvudvokalen är dubblerad. Om inget annat indikeras betonas den första stavelsen som inte är ett prefix och resterande stavelser betonas inte. Om en huvudvokal är dubblerad, följs av en dubblerad konsonant, bär akut accent eller dacia kommer denna stavelse betonas istället för den första prefixfria stavelsen om det inte är den som indikeras. Ifall flera stavelser ska betonas i ett icke-sammansatt ord kommer det att explicit indikeras med dubblering, akut accent eller dacia för varje betonad stavelse, inklusive den första ifall den ska betonas. Ifall en stavelse som annars hade betonats ''inte'' ska betonas kommer detta indikeras med grav accent. | ||
* [[ορνενα|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras) | * [[ορνενα|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras) | ||
* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas) | * [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas) | ||
* [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som | * [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som αϧ|'''κώ'''|καω med betoning på ''κώ'' (enl. regeln att stavelsen med akut accent betonas) | ||
* [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad) | * [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad) | ||
* [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''|ἡε|'''ηά'''|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas) | * [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''|ἡε|'''ηά'''|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas) | ||
| Rad 557: | Rad 584: | ||
** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix). | ** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix). | ||
** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix|här]] | ** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix|här]] | ||
Huvudvokalen i en obetonad stavelse kan inte ha dacia (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia i obetonade stavelser. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan. | |||
====Sammansatta ord==== | ====Sammansatta ord==== | ||
| Rad 567: | Rad 596: | ||
** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''|'''σωεϧ'''|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad) | ** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''|'''σωεϧ'''|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad) | ||
* Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | * Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | ||
===Vokallängd=== | ===Vokallängd=== | ||
Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen. | Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen. | ||
* | * [[Γὁϣο]] stavelseuppdelas som '''Γὁ'''|ϣο, (öppen)|(öppen), med betoning på ''Γὁ''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['xɔːɲo̞] | ||
* [[σαω|σιαωὰ]] stavelseuppdelas som '''σιαω'''|ὰ, (öppen)|(öppen), med betoning på ''σιαω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['sjɑʊ̯ːɑ] | |||
* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ, (öppen)|(öppen)|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ] | |||
* [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''|κα, (sluten)|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ] | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
* [https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FxPA_4te6_j9l32dY7OzTvPgd_TKKLgKmB7decTa9tk/edit?usp=sharing Officiell lista över alfabetet] | * [https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FxPA_4te6_j9l32dY7OzTvPgd_TKKLgKmB7decTa9tk/edit?usp=sharing Officiell lista över alfabetet] | ||