3 968
redigeringar
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning (visa wikitext)
Versionen från 30 april 2021 kl. 19.34
, 30 april 2021 kl. 19.34→Stavelseuppdelnging
Simon (diskussion | bidrag) |
Simon (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 138: | Rad 138: | ||
Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!) | Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!) | ||
Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. | Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. | ||
Den avslutande konsonanten har inga restriktioner, förutom i | Den avslutande konsonanten har inga restriktioner, förutom i ett ords sista stavelse där vi helst undviker klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ''). Helt ok för sena låneord dock. | ||
En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en stängd stavelse. | En stavelse som saknar avslutande konsonant kallas för en öppen stavelse. En stavelse som har en avslutande konsonant kallas för en stängd stavelse. | ||