3 966
redigeringar
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
m
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning (visa wikitext)
Versionen från 21 augusti 2022 kl. 14.21
, 21 augusti 2022 kl. 14.21→Stavelseuppdelnging
Simon (diskussion | bidrag) |
Simon (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 538: | Rad 538: | ||
En viktig del av förståelsen för hur man uttalar gonjoniska ord är att förstå hur ord delas upp i stavelser. Exempelvis ordet [[σπυδαω]] har två stavelser, ''σπυ'' och ''δαω''. Varje stavelse består av en och endast en huvudvokal, därmed kommer antal huvudvokaler avgöra antal stavelser i ordet. Detta är beståndsdelarna i en stavelse: | En viktig del av förståelsen för hur man uttalar gonjoniska ord är att förstå hur ord delas upp i stavelser. Exempelvis ordet [[σπυδαω]] har två stavelser, ''σπυ'' och ''δαω''. Varje stavelse består av en och endast en huvudvokal, därmed kommer antal huvudvokaler avgöra antal stavelser i ordet. Detta är beståndsdelarna i en stavelse: | ||
* Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter) | * Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter) | ||
*:Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ|σπλο|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). | |||
* Semivokal (noll eller en av ι eller ω) | * Semivokal (noll eller en av ι eller ω) | ||
*:Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!). | |||
* Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω) | * Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω) | ||
*:Notera samma vokal kan användas både som semivokal och huvudvokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare. | |||
* Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω) | * Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω) | ||
*:Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Endast diftonger som förekommer i en tidigare nämnd lista av tillåtna diftonger får förekomma. | |||
* Avslutande konsonant (noll eller en konsonant) | * Avslutande konsonant (noll eller en konsonant) | ||
*:Avslutande konsonanter får inte förekomma i icke-avslutande stavelser där nästa stavelse saknar inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock. | |||
===Öppna och slutna stavelser=== | ===Öppna och slutna stavelser=== | ||
| Rad 554: | Rad 557: | ||
*: [[υα|υο]] -> υ|ο -> (öppen)|(öppen). | *: [[υα|υο]] -> υ|ο -> (öppen)|(öppen). | ||
*: [[ϲιπα]] -> ϲι|πα -> (öppen)|(öppen). | *: [[ϲιπα]] -> ϲι|πα -> (öppen)|(öppen). | ||
** | *: [[σαω|σιαωὰ]] -> σιαω|ὰ -> (öppen)|(öppen) | ||
** För att efter en öppen stavelse indikera att ett ι eller ω fungerar som semivokal i en efteröljande stavelse och inte som diftong så dubbleras huvudvokalen i stavelsen. | |||
*: [[σιααωα]] -> σιαα|ωα -> (öppen)|(öppen) | |||
*: [[ααια|ααιυ]] -> αα|ιυ -> (öppen)|(öppen) | |||
* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen. | * En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen. | ||
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | *: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | ||
| Rad 560: | Rad 566: | ||
*: [[μωϧτενσαω|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ|τεν|σὸ -> (sluten)|(sluten)|(sluten) | *: [[μωϧτενσαω|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ|τεν|σὸ -> (sluten)|(sluten)|(sluten) | ||
*: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | *: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | ||
** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. | ** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen. | ||
**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen) | **: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ|ϥϛαω -> (öppen)|(öppen) | ||
**: [[οονσαϛ]] -> οο|νσαϛ -> (öppen)|(sluten) | **: [[οονσαϛ]] -> οο|νσαϛ -> (öppen)|(sluten) | ||
** | **: [[τεειμναω]] -> τεει|μναω -> (öppen)|(öppen) | ||
===Betoning=== | ===Betoning=== | ||