3 966
redigeringar
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning (visa wikitext)
Versionen från 21 augusti 2022 kl. 17.45
, 21 augusti 2022 kl. 17.45→Stavelseuppdelnging
Simon (diskussion | bidrag) |
Simon (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 564: | Rad 564: | ||
*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | *: [[βεκβαϛ]] -> βεκ|βαϛ -> (sluten)|(sluten) | ||
*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ|πα -> (sluten)|(öppen). | *: [[ϲιππα]] -> ϲιπ|πα -> (sluten)|(öppen). | ||
*: [[μωϧτενσαω|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ|τεν|σὸ -> (sluten)|(sluten)|( | *: [[μωϧτενσαω|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ|τεν|σὸ -> (sluten)|(sluten)|(öppen) | ||
*: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | *: [[ονσαϛ]] -> ον|σαϛ -> (sluten)|(sluten) | ||
** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen. | ** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen. | ||
| Rad 577: | Rad 577: | ||
* [[ορνενα|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras) | * [[ορνενα|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''|νε|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras) | ||
* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas) | * [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas) | ||
* [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som | * [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som αϧ|'''κώ'''|καω med betoning på ''κώ'' (enl. regeln att stavelsen med akut accent betonas) | ||
* [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad) | * [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο|'''νὁ'''|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad) | ||
* [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''|ἡε|'''ηά'''|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas) | * [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''|ἡε|'''ηά'''|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas) | ||
| Rad 583: | Rad 583: | ||
** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix). | ** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix). | ||
** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix|här]] | ** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix|här]] | ||
Huvudvokalen i en obetonad stavelse kan inte ha dacia (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia i obetonade stavelser. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan. | |||
====Sammansatta ord==== | ====Sammansatta ord==== | ||
| Rad 593: | Rad 595: | ||
** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''|'''σωεϧ'''|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad) | ** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''|'''σωεϧ'''|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad) | ||
* Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | * Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen. | ||
===Vokallängd=== | ===Vokallängd=== | ||
Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen. | Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen. | ||
* | *: [[Γὁϣο]] stavelseuppdelas som '''Γὁ'''|ϣο, (öppen)|(öppen), med betoning på ''Γὁ''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['xɔːɲo̞] | ||
*: [[σαω|σιαωὰ]] stavelseuppdelas som '''σιαω'''|ὰ, (öppen)|(öppen), med betoning på ''σιαω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['sjɑʊ̯ːɑ] | |||
*: [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α|'''νωω'''|μραϛ, (öppen)|(öppen)|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ] | |||
*: [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''|κα, (sluten)|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ] | |||
==Semivokaler== | ==Semivokaler== | ||