Appendix:Substantiv: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Appendix:Substantiv (visa wikitext)

Versionen från 18 december 2025 kl. 01.53

4 422 byte lades till ,  18 december 2025 kl. 01.53
→‎Substantivkasus
Ingen redigeringssammanfattning
 
(98 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[εσδο]] "upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)
{{appendix}}
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[πιλλελ]] "ovansida"/"upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)


==Typer av Substantiv==
==Typer av Substantiv==
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
* Normala substantiv
* Normala substantiv - exempelvis [[καλλ|καλλα]] (boll)
* Plurallösa substantiv
* Artikellösa substantiv - exempelvis [[Ωϛι]] (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
* Artikellösa substantiv (också plurallösa)
* Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)
* Egennamn


==Beståndsdelar==
==Beståndsdelar==
Rad 12: Rad 12:
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
|(Vokativpartikel)
|Rot
|Rot
|Arikel
|Arikel
Rad 18: Rad 19:
|}
|}


Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπ|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπα|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
 
Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Arikellösa substantiv kan endast böjas med kasusändelse. Egennamn kan inte böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).
 
===Vokativpartikel===
Partiklen "υ" indikerar vokativ, dvs att man kallar på någon. Används typiskt ihop med subjuktiv eller imperativ.
 
*: '''''Υ''' Νικλασ, νιτταλὺ! - '''Niklas''', ät!''


===Rot===
===Rot===
Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är [[εσδο]], som i sig utgör ett fullvärdigt ord.
Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är [[εσδι]], som i sig utgör ett fullvärdigt ord.


===Artikel===
===Artikel===
Rad 38: Rad 46:
!Obestämd artikel (-ε)
!Obestämd artikel (-ε)
!Bestämd artikel (-ο)
!Bestämd artikel (-ο)
!Interrogativ artikel (-ι)
!Interrogativ artikel (-ω)
!Νegativ artikel (-υ)
!Νegativ artikel (-υ)
|-
|-
Rad 45: Rad 53:
|Ορνενε
|Ορνενε
|Ορνενο
|Ορνενο
|Ορνενι
|Ορνενω
|Ορνενυ
|Ορνενυ
|-
|-
Rad 59: Rad 67:
|Εινιε
|Εινιε
|Εινιο
|Εινιο
|Εινιι
|Εινιω
|Εινιυ
|Εινιυ
|-
|-
Rad 73: Rad 81:


=== Numerus ===
=== Numerus ===
Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen.
Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen. Kan inte användas ihop med interrogativ artikel.


* Ορνενε – (en) Fågel
* Ορνενε – (en) Fågel
Rad 83: Rad 91:
* Καλλιρι – Vilka bord?
* Καλλιρι – Vilka bord?


Endast normala substantiv kan anta plural. Exempel är [[ηαν| ηανα]] och [[βυτ| βυτα]]


=== Kasus ===
===Verbkasus===
Kasus indikerar ett substantivs funktion i en sats. Kasus indikeras med en avslutande konsonant för alla substantiv förutom för egennamn, där de indikeras av en kasuspartikel.
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen. Gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk.


Verbkasus
{| class="wikitable"
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen.
|-
Kasus
!Kasus
Obestämd artikel
!Obestämd artikel
Pluralis
!Pluralis
Bestämd artikel
!Bestämd artikel
Pluralis
!Pluralis
Nollartikel
!Nollartikel/Allmän Artikel
Pluralis
!Pluralis
Negativ artikel
!Negativ artikel
Pluralis
!Pluralis
Preposition
!Interrogativ artikel
Nominativ
!Preposition (för egennamn och bisatser)
καλλεϟ
|-
καλλειϟ
|Absolutiv
καλλοϟ
|καλλεν
καλλοιϟ
|καλλειν
καλλαϟ
|καλλον
καλλαιϟ
|καλλοιν
καλλυϟ
|καλλαν
καλλυιϟ
|καλλαιν
ϟα Νικλασ
|καλλυν
Ackusativ
|καλλυιν
καλλεν
|καλλων
καλλειν
|νὰ Νικλασ
καλλον
|-
καλλοιν
|Ergativ
καλλαν
|καλλεϧ
καλλαιν
|καλλειϧ
καλλυν
|καλλοϧ
καλλυιν
|καλλοιϧ
να Νικλασ
|καλλαϧ
Dativ
|καλλαιϧ
καλλεσ
|καλλυϧ
καλλεισ
|καλλυιϧ
καλλοσ
|καλλωϧ
καλλοισ
|ϧὰ Νικλασ
καλλασ
|-
καλλαισ
|Dativ
καλλυσ
|καλλεσ
καλλυισ
|καλλεισ
σα Νικλασ
|καλλοσ
Lokativ
|καλλοισ
καλλεμ
|καλλασ
καλλειμ
|καλλαισ
καλλομ
|καλλυσ
καλλοιμ
|καλλυισ
καλλαμ
|καλλωσ
καλλαιμ
|σὰ Νικλασ
καλλυμ
|-
καλλυιμ
|Lokativ
μα Νικλασ
|καλλεμ
Allativ
|καλλειμ
καλλερ
|καλλομ
καλλειρ
|καλλοιμ
καλλορ
|καλλαμ
καλλοιρ
|καλλαιμ
καλλαρ
|καλλυμ
καλλαιρ
|καλλυιμ
καλλυρ
|καλλωμ
καλλυιρ
|μὰ Νικλασ
ρα Νικλασ
|-
Ablativ
|Ablativ
καλλεϥ
|καλλεϥ
καλλειϥ
|καλλειϥ
καλλοϥ
|καλλοϥ
καλλοιϥ
|καλλοιϥ
καλλαϥ
|καλλαϥ
καλλαιϥ
|καλλαιϥ
καλλυϥ
|καλλυϥ
καλλυιϥ
|καλλυιϥ
ϥα Νικλασ
|καλλωϥ
Instrumentalis
|ϥὰ Νικλασ
καλλεφ
|-
καλλειφ
|Instrumentalis
καλλοφ
|καλλεφ
καλλοιφ
|καλλειφ
καλλαφ
|καλλοφ
καλλαιφ
|καλλοιφ
καλλυφ
|καλλαφ
καλλυιφ
|καλλαιφ
φα Νικλασ
|καλλυφ
Abessiv
|καλλυιφ
καλλεθ
|καλλωφ
καλλειθ
|φὰ Νικλασ
καλλοθ
|-
καλλοιθ
|Abessiv
καλλαθ
|καλλεθ
καλλαιθ
|καλλειθ
καλλυθ
|καλλοθ
καλλυιθ
|καλλοιθ
θα Νικλασ
|καλλαθ
Essiv formal
|καλλαιθ
καλλεγ
|καλλυθ
καλλειγ
|καλλυιθ
καλλογ
|καλλωθ
καλλοιγ
|θὰ Νικλασ
καλλαγ
|-
καλλαιγ
|Essiv formal
καλλυγ
|καλλεγ
καλλυιγ
|καλλειγ
γα Νικλασ
|καλλογ
Kausativ
|καλλοιγ
καλλελ
|καλλαγ
καλλειλ
|καλλαιγ
καλλολ
|καλλυγ
καλλοιλ
|καλλυιγ
καλλαλ
|καλλωγ
καλλαιλ
|γὰ Νικλασ
καλλυλ
|-
καλλυιλ
|Kausativ
λα Νικλασ
|καλλελ
|καλλειλ
|καλλολ
|καλλοιλ
|καλλαλ
|καλλαιλ
|καλλυλ
|καλλυιλ
|καλλωλ
|λὰ Νικλασ
|}
 
Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Ordningen på kasusen i en sats är frivillig, och den sats som kommer först och sist i meningen anses vara betonade i meningen. Verbet i sig och eventuella adverb har också frivilli placering och kan betonas på samma sätt.
 
====Absolutiv (-ν)====
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Då gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk så kommer det som i svenskan motsvarar subjektet (nominativ) i intransisiva verbkonstruktioner att uttryckas med Absolutiv i gonjoniska.
* '''Bordet''' brinner! - '''Καλλον''' φρεϛϛαι! (notera hur ''bordet'' i svenska har en subjektform)
* '''Jag''' dör - '''Ον''' φὸ (notera hur ''jag'' i svenska har en subjektform)


====Ergativ (-ϧ)====
Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Subjektet i ett svenskt transisivt verb.
* '''Jag''' bygger ett bord - Νὁμο '''οϧ''' καλλεν.


Ergativ kan användas till de intransisiva verb som exemplifierades under absolutiv. Då blir innebörden den som orsakar händelsen och motsvaras i svenskan av ett helt annat verb.
*  Niklas eldar upp '''bordet''' - '''Καλλον''' φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ! (notera ''eldar upp'' istället för ''brinner'' som i förra exemplet utan ergativ)
* '''Du''' dödar mig. - '''Ιϧ''' ον φὸ. (notera ''dödar'' istället för ''dör'' som i förra exemplet utan ergativ)


Substantivkasus
När det gäller intransisiva förflyttningsverb där man själv i någon mening är agenten så konstrueras de i sin fullständiga form med hjälp av reflexivitet, dvs absoutivet och ergativet är samma.
Sen finns det två Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.
* '''Jag''' går - '''Ον οϧ''' νο (jag förflyttar mig)
Kasus
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον αϧ''' αϣετο. (''αϧ'' är personligt pronomen, vilket här är reflektivt mot ''ορνενο'' ("fågeln"))
Obestämd artikel
Pluralis
Bestämd artikel
Pluralis
Nollartikel
Pluralis
Negativ artikel
Pluralis
Preposition
Genetiv
καλλεβ
καλλειβ
καλλοβ
καλλοιβ
καλλαβ
καλλαιβ
καλλυβ
καλλυιβ
βα Νικλασ
Essiv-Modal
καλλεχ
καλλειχ
καλλοχ
καλλοιχ
καλλαχ
καλλαιχ
καλλυχ
καλλυιχ
χα Νικλασ


Om ergativ utlämnas från ett sådant förflyttningsverb kan det anses vara oviktigt eller underförstått att det är absolutivet själv som är ergativet.
* '''Jag''' går - '''Ον''' νο
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον''' αϣετο.


Absolutiv kan också uteslutas om man vill betona agensen.
* '''Jag''' går - '''Οϧ''' νο
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενοϧ''' αϣετο.


Nominativ
====Dativ (-σ)====
Den person eller sak som utför ett verb i en sats.
Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen ''för''. Även prepositionerna ''till'' och ''åt'' är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ. Svarar på frågan "för vem/vad", "till vem/vad".
Fågeln flyger.
Ορνενοϟ αϣετο.
Ackusativ
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Kan endast användas i transissiva verb.
Jag bygger ett bord.
Νομο οϧ καλλεν.
Dativ
Den person eller sak som får något i "skickningsverb"
Den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon.
Exempel på prefix på skickningsverb:
Ge
Ειν-
Köpa
Νονὀφ-
Skicka
Βοϛ-
Ta med (till någon)
Σον-
Skapa
Νομ-


Exempel på skickningsverb är ge([[ειναω]]), köpa ([[νονὁφαω]]), skicka ([[βοϛαω]]), ta med (till någon) ([[σοναω]]), skapa ([[νὁμαω]]), hjälpa ([[τὡλαω]])


Jag gav dig en hund.
* Jag gav '''dig''' en hund - Οϧ ηαωβεν '''ισ''' εινα
Οϧ ηαωβεν ισ εινα.
* Jag köpte godis '''åt barnen''' - Oϧ σιὀλλιχεν '''σἐθθοισ''' νονὀφα.
Jag köpte godis åt barnen.
* Jag byggde ett bo '''till fåglarna'''. - '''Ορνενοσ''' βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
Οϧ σιὀλλιχεν σἐθθοισ νονὀφα.
* Jag jobbar '''för grannen'''. - Ρἰτο οϧ '''κυσὀντεκοσ'''.
Jag byggde ett bo till fåglarna.
Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ νομα.
Jag jobbar för grannen.
Ρἰτο οϧ κυσὀντεκοσ.
Lokativ
Anger på vilken plats verbet utförs, väldigt ospecificerat. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i.
Hon promenerar i skogen.
Φλυλο αϟ νἀχομ.
Om lokativ appliceras på abstrakta substantiv som handlar om tid, innebär lokativ när händelsen sker
De tog fram en mugg igår.
Εϟ βυλμεν θἐσομ νἐσο.


TODO: tidsuttryck
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".
Ablativ
* ''Han rusar '''hem''' - Χἰβιϧο ἀϧ '''βὀσσοσ'''''
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur.
Vi ska promenera från berget.
Ὀϟ ϥοβαϥοϥ φλυλι.
Allativ
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot.
Han rusar hem.
Χἰβιϟο ἀϟ βὀσσορ.
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos.
Ὀν φεωσικεϥ φλὐπερ λονδα.
Instrumentalis
Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom.
Jag byggde ett bo till fåglarna med en hammare.
Ορνενοσ βυσὀντεν οϟ πομαωπεφ νομα.


Abessiv
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
* ''Vi har gått (förändrats) från ordning '''till kaos''' - Ὀν φεωσικεϥ '''φλὐπεσ''' λονδα''
 
====Lokativ (-μ)====
Anger på vilken plats verbet utförs. Användas även för att ange vilken tid ett verb utförs. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i. Svarar på frågorna "var" eller "när".
* Hon promenerar '''i skogen''' - Φλυλο αϧ '''νἀχομ'''
* De tog fram en mugg '''igår''' - Εϧ βὑλμεν '''θἐσομ''' νἐσο.
 
Om flera lokativ används inom en sats ska konjunktionen ''ϗ'' (och) användas för att skilja dem, även om ena satsdelen syftar på plats och den andra på tid.
* Vi ses där imorgon klockan 14:00 - Ὁϧ ωμ ϗ μὰ 14:00 θἑσοβ μωϧει
*: Notera att ''ωμ'' betyder både "där" och "då". Man kan använda ''σωαλνομ'' (på den platsen) eller ''ινσομ'' (på den tiden) för att förtydliga huruvida man syftar på plats eller tid.
 
====Ablativ (-ϥ) ====
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta ([[ναω]]), flyga ([[αϣεταω]]), flöda([[σιπραω]]), promenera ([[φλυλαω]]), springa/jogga ([[ηιϥαω]]) och simma ([[θελνυϥαω]]) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Svarar på frågan "varifrån".
* Vi ska promenera '''från berget''' - Ὀν '''ϥοβαϥοϥ''' φλυλι.
 
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.
* ''Vi har gått (förändrats) '''från ordning''' till kaos - Ὀν '''φεωσικεϥ''' φλὐπεσ λονδα''
 
====Instrumentalis (-φ)====
Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom. Svarar på frågan "med hjälp av vad".
 
* Jag byggde ett bo till fåglarna '''med en hammare''' - Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ '''πομάωπεφ''' νομα.
 
====Abessiv (-θ)====
Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.
Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.
Hon promenerar utan hunden
 
Αϟ φλυλο ηαωβοθ.
* ''Hon promenerar '''utan hunden''' - Αϧ φλυλο '''ηαωβοθ'''''
Essiv formal
 
Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som.
====Essiv formal (-γ)====
Fågeln simmade som en hund.
Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som. Svarar på frågan "hur".
Ηαωβαγ ορνενοϟ ϥοννα.
* ''Fågeln simmade '''som en hund''' - '''Ηαωβαγ''' ορνενοϧ θελνυϥὰ''
Kausativ
 
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför.
Gäller även med språk
Han kunde inte ta sig fram på grund av snön.
 
Βυτολ ἀϟ πυγαω να.
====Kausativ (-λ)====
Användandet är dock något bredare inom Gonjoniska. Det används i princip alltid när det handlar om orsaker till verb, vilket i svenskan oftast, men inte alltid, motsvaras av verbet vara + preposition. Detta påvisas i följande exempel.
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Svarar på frågan "varför".
Jag är kär i dig.
* ''Han kunde inte ta sig fram '''på grund av snön''' - '''Βυτολ''' ἀϧ πυναγὰ.''
Ο λινναϛ ιλ. (jag är kär på grund av dig)
 
Jag är rädd för dig.
===Substantivkasus===
Ο χὀφσαϛ ιλ. (jag är rädd på grund av dig)
Det finns tre Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.
Kasusbeskrivningar – substantivkasus
 
Genitiv
 
{| class="wikitable"
|-
!Kasus
!Obestämd artikel
!Pluralis
!Bestämd artikel
!Pluralis
!Nollartikel
!Pluralis
!Negativ artikel
!Pluralis
!Interrogativ artikel
!Preposition
|-
|Genetiv
|καλλεβ
|καλλειβ
|καλλοβ
|καλλοιβ
|καλλαβ
|καλλαιβ
|καλλυβ
|καλλυιβ
|καλλιβ
|βὰ Νικλασ
|-
|Essiv-Modal
|καλλεχ
|καλλειχ
|καλλοχ
|καλλοιχ
|καλλαχ
|καλλαιχ
|καλλυχ
|καλλυιχ
|καλλιχ
|χὰ Νικλασ
|-
|Kommitativ
|καλλερ
|καλλειρ
|καλλορ
|καλλοιρ
|καλλαρ
|καλλαιρ
|καλλυρ
|καλλυιρ
|καλλιρ
|ρὰ Νικλασ
|}
 
====Genitiv (-β)====
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Fågelns bo
* '''''Fågelns''' bo - Βυσὀντε '''ορνενοβ'''''
Βυσὀντεν ορνενοβ
 
Essiv modal
====Essiv modal (-χ)====
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Politiker är som ormar
* ''Politiker är '''som ormar''' - Χὡτεκα γιμ '''σμἱρεχ'''''
Χὡτεκа σμἱρεχ
Obliktiv


====Komitativ (-ρ)====
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
*''Niklas '''med hatt''' - Νικλασ '''χειηερ'''''


TODO: Infoga beskrivning och eventuellt byta namn på kasus
Komitativ kan också användas för det svenska begreppet ''om''.
Komitativ
*''Boken '''om fåglar''' - Σαϙϙοκο '''ορνεναιρ'''''
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
Niklas med hatt
Νικλασ χειηερ
Hämtad från "https://gowikt.xn--sprck-ira.nu/index.php/Special:Mobil_diff/487...9741"

Navigeringsmeny