Appendix:Substantiv

Detta är ett appendix. Se här för en lista över Appendix.

Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis πιλλελ "ovansida"/"upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)

Typer av Substantiv

En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:

• Normala substantiv - exempelvis καλλα (boll)
• Artikellösa substantiv - exempelvis Ωϛι (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
• Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)

Beståndsdelar

Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:

(Vokativpartikel)

Rot

Arikel

Numerus

Kasus

Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).

Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Arikellösa substantiv kan endast böjas med kasusändelse. Egennamn kan inte böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).

Vokativpartikel

Partiklen "υ" indikerar vokativ, dvs att man kallar på någon. Används typiskt ihop med subjuktiv eller imperativ.

• Υ Νικλασ, νιτταλὺ! - Niklas, ät!

Rot

Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδι, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.

Artikel

Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:

• Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
• Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något.
• Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
• Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
• Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.

	Allmän artikel (-α)	Obestämd artikel (-ε)	Bestämd artikel (-ο)	Interrogativ artikel (-ω)	Νegativ artikel (-υ)
Ορνεν-	Ορνενα	Ορνενε	Ορνενο	Ορνενω	Ορνενυ
Fågel	Fåglar (i allmänhet)	En/Någon fågel	(Den där/här) fågeln	Vilken fågel	Ingen fågel
Εινι-	Εινια	Εινιε	Εινιο	Εινιω	Εινιυ
Land	Länder (i allmänhet)	Ett/Något land	(Det där/här) landet	Vilket land	Inget land

Artikellösa substantiv och Egennamn kan inte inklineras med artikel. Detta gäller oftast geografiska platser, riktningar, abstrakta substantiv samt substantiv det endast finns en av.

Numerus

Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen. Kan inte användas ihop med interrogativ artikel.

• Ορνενε – (en) Fågel
• Ορνενει – Fåglar (betonat plural)

Gällande den interrogativa artikeln, som tar ι som suffix, kan ingen diftong bildas, istället ersätter man -ι med suffixet –ιρι.

• Καλλι – Vilket bord?
• Καλλιρι – Vilka bord?

Verbkasus

Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen. Gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk.

Kasus	Obestämd artikel	Pluralis	Bestämd artikel	Pluralis	Nollartikel/Allmän Artikel	Pluralis	Negativ artikel	Pluralis	Interrogativ artikel	Preposition (för egennamn och bisatser)
Absolutiv	καλλεν	καλλειν	καλλον	καλλοιν	καλλαν	καλλαιν	καλλυν	καλλυιν	καλλων	νὰ Νικλασ
Ergativ	καλλεϧ	καλλειϧ	καλλοϧ	καλλοιϧ	καλλαϧ	καλλαιϧ	καλλυϧ	καλλυιϧ	καλλωϧ	ϧὰ Νικλασ
Dativ	καλλεσ	καλλεισ	καλλοσ	καλλοισ	καλλασ	καλλαισ	καλλυσ	καλλυισ	καλλωσ	σὰ Νικλασ
Lokativ	καλλεμ	καλλειμ	καλλομ	καλλοιμ	καλλαμ	καλλαιμ	καλλυμ	καλλυιμ	καλλωμ	μὰ Νικλασ
Ablativ	καλλεϥ	καλλειϥ	καλλοϥ	καλλοιϥ	καλλαϥ	καλλαιϥ	καλλυϥ	καλλυιϥ	καλλωϥ	ϥὰ Νικλασ
Instrumentalis	καλλεφ	καλλειφ	καλλοφ	καλλοιφ	καλλαφ	καλλαιφ	καλλυφ	καλλυιφ	καλλωφ	φὰ Νικλασ
Abessiv	καλλεθ	καλλειθ	καλλοθ	καλλοιθ	καλλαθ	καλλαιθ	καλλυθ	καλλυιθ	καλλωθ	θὰ Νικλασ
Essiv formal	καλλεγ	καλλειγ	καλλογ	καλλοιγ	καλλαγ	καλλαιγ	καλλυγ	καλλυιγ	καλλωγ	γὰ Νικλασ
Kausativ	καλλελ	καλλειλ	καλλολ	καλλοιλ	καλλαλ	καλλαιλ	καλλυλ	καλλυιλ	καλλωλ	λὰ Νικλασ

Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Ordningen på kasusen i en sats är frivillig, och den sats som kommer först och sist i meningen anses vara betonade i meningen. Verbet i sig och eventuella adverb har också frivilli placering och kan betonas på samma sätt.

Absolutiv (-ν)

Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Då gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk så kommer det som i svenskan motsvarar subjektet (nominativ) i intransisiva verbkonstruktioner att uttryckas med Absolutiv i gonjoniska.

• Bordet brinner! - Καλλον φρεϛϛαι! (notera hur bordet i svenska har en subjektform)
• Jag dör - Ον φὸ (notera hur jag i svenska har en subjektform)

Ergativ (-ϧ)

Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Subjektet i ett svenskt transisivt verb.

• Jag bygger ett bord - Νὁμο οϧ καλλεν.

Ergativ kan användas till de intransisiva verb som exemplifierades under absolutiv. Då blir innebörden den som orsakar händelsen och motsvaras i svenskan av ett helt annat verb.

• Niklas eldar upp bordet - Καλλον φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ! (notera eldar upp istället för brinner som i förra exemplet utan ergativ)
• Du dödar mig. - Ιϧ ον φὸ. (notera dödar istället för dör som i förra exemplet utan ergativ)

När det gäller intransisiva förflyttningsverb där man själv i någon mening är agenten så konstrueras de i sin fullständiga form med hjälp av reflexivitet, dvs absoutivet och ergativet är samma.

• Jag går - Ον οϧ νο (jag förflyttar mig)
• Fågeln flyger. - Ορνενον αϧ αϣετο. (αϧ är personligt pronomen, vilket här är reflektivt mot ορνενο ("fågeln"))

Om ergativ utlämnas från ett sådant förflyttningsverb kan det anses vara oviktigt eller underförstått att det är absolutivet själv som är ergativet.

• Jag går - Ον νο
• Fågeln flyger. - Ορνενον αϣετο.

Absolutiv kan också uteslutas om man vill betona agensen.

• Jag går - Οϧ νο
• Fågeln flyger. - Ορνενοϧ αϣετο.

Dativ (-σ)

Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen för. Även prepositionerna till och åt är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ. Svarar på frågan "för vem/vad", "till vem/vad".

Exempel på skickningsverb är ge(ειναω), köpa (νονὁφαω), skicka (βοϛαω), ta med (till någon) (σοναω), skapa (νὁμαω), hjälpa (τὡλαω)

• Jag gav dig en hund - Οϧ ηαωβεν ισ εινα
• Jag köpte godis åt barnen - Oϧ σιὀλλιχεν σἐθθοισ νονὀφα.
• Jag byggde ett bo till fåglarna. - Ορνενοσ βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
• Jag jobbar för grannen. - Ρἰτο οϧ κυσὀντεκοσ.

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".

• Han rusar hem - Χἰβιϧο ἀϧ βὀσσοσ

Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.

• Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos - Ὀν φεωσικεϥ φλὐπεσ λονδα

Lokativ (-μ)

Anger på vilken plats verbet utförs. Användas även för att ange vilken tid ett verb utförs. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i. Svarar på frågorna "var" eller "när".

• Hon promenerar i skogen - Φλυλο αϧ νἀχομ
• De tog fram en mugg igår - Εϧ βὑλμεν θἐσομ νἐσο.

Om flera lokativ används inom en sats ska konjunktionen ϗ (och) användas för att skilja dem, även om ena satsdelen syftar på plats och den andra på tid.

• Vi ses där imorgon klockan 14:00 - Ὁϧ ωμ ϗ μὰ 14:00 θἑσοβ μωϧει

  Notera att ωμ betyder både "där" och "då". Man kan använda σωαλνομ (på den platsen) eller ινσομ (på den tiden) för att förtydliga huruvida man syftar på plats eller tid.

Ablativ (-ϥ)

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta (ναω), flyga (αϣεταω), flöda(σιπραω), promenera (φλυλαω), springa/jogga (ηιϥαω) och simma (θελνυϥαω) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Svarar på frågan "varifrån".

• Vi ska promenera från berget - Ὀν ϥοβαϥοϥ φλυλι.

Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.

• Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos - Ὀν φεωσικεϥ φλὐπεσ λονδα

Instrumentalis (-φ)

Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom. Svarar på frågan "med hjälp av vad".

• Jag byggde ett bo till fåglarna med en hammare - Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ πομάωπεφ νομα.

Abessiv (-θ)

Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.

• Hon promenerar utan hunden - Αϧ φλυλο ηαωβοθ

Essiv formal (-γ)

Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som. Svarar på frågan "hur".

• Fågeln simmade som en hund - Ηαωβαγ ορνενοϧ θελνυϥα

Gäller även med språk

Kausativ (-λ)

Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Svarar på frågan "varför".

• Han kunde inte ta sig fram på grund av snön - Βυτολ ἀϧ πυναγὰ.

Substantivkasus

Det finns två Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.

Kasus	Obestämd artikel	Pluralis	Bestämd artikel	Pluralis	Nollartikel	Pluralis	Negativ artikel	Pluralis	Interrogativ artikel	Preposition
Genetiv	καλλεβ	καλλειβ	καλλοβ	καλλοιβ	καλλαβ	καλλαιβ	καλλυβ	καλλυιβ	καλλιβ	βὰ Νικλασ
Essiv-Modal	καλλεχ	καλλειχ	καλλοχ	καλλοιχ	καλλαχ	καλλαιχ	καλλυχ	καλλυιχ	καλλιχ	χὰ Νικλασ
Kommitativ	καλλερ	καλλειρ	καλλορ	καλλοιρ	καλλαρ	καλλαιρ	καλλυρ	καλλυιρ	καλλιρ	ρὰ Νικλασ

Genitiv (-β)

Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.

• Fågelns bo - Βυσὀντε ορνενοβ

Essiv modal (-χ)

Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.

• Politiker är som ormar - Χὡτεκα γιμ σμἱρεχ

Komitativ (-ρ)

Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.

• Niklas med hatt - Νικλασ χειηερ

Komitativ kan också användas för det svenska begreppet om.

• Boken om fåglar - Σαϙϙοκο ορνεναιρ