Appendix:Substantiv: Skillnad mellan sidversioner

Från Gonjo wiktionary
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(41 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[εσδι]] "ovansida"/"upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)
{{appendix}}
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[πιλλελ]] "ovansida"/"upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)


==Typer av Substantiv==
==Typer av Substantiv==
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
* Normala substantiv - exempelvis [[καλλ|καλλα]] (boll)
* Normala substantiv - exempelvis [[καλλ|καλλα]] (boll)
* Plurallösa substantiv - exempelvis [[ηαν|ηανα]] (vatten)
* Artikellösa substantiv - exempelvis [[Ωϛι]] (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
* Artikellösa substantiv - exempelvis [[Ωϛι]] (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
* Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)
* Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)
Rad 12: Rad 12:
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
|(Vokativpartikel)
|Rot
|Rot
|Arikel
|Arikel
Rad 18: Rad 19:
|}
|}


Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπ|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπα|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).


Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Plurallösa substantiv kan inte böjas efter numerus. Arikellösa substantiv kan inte böjas med varken arikel eller numerus. Egennamn kan intee böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).
Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Arikellösa substantiv kan endast böjas med kasusändelse. Egennamn kan inte böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).
 
===Vokativpartikel===
Partiklen "υ" indikerar vokativ, dvs att man kallar på någon. Används typiskt ihop med subjuktiv eller imperativ.
 
*: '''''Υ''' Νικλασ, νιτταλὺ! - '''Niklas''', ät!''


===Rot===
===Rot===
Rad 40: Rad 46:
!Obestämd artikel (-ε)
!Obestämd artikel (-ε)
!Bestämd artikel (-ο)
!Bestämd artikel (-ο)
!Interrogativ artikel (-ι)
!Interrogativ artikel (-ω)
!Νegativ artikel (-υ)
!Νegativ artikel (-υ)
|-
|-
Rad 47: Rad 53:
|Ορνενε
|Ορνενε
|Ορνενο
|Ορνενο
|Ορνενι
|Ορνενω
|Ορνενυ
|Ορνενυ
|-
|-
Rad 61: Rad 67:
|Εινιε
|Εινιε
|Εινιο
|Εινιο
|Εινϊ
|Εινιω
|Εινιυ
|Εινιυ
|-
|-
Rad 85: Rad 91:
* Καλλιρι – Vilka bord?
* Καλλιρι – Vilka bord?


Det finns substantiv som inte kan anta plural, exempelvis [[ηαν| ηανα]] och [[βυτ| βυτα]]


===Verbkasus===
===Verbkasus===
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen.
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen. Gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk.
 
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
Rad 103: Rad 109:
!Preposition (för egennamn och bisatser)
!Preposition (för egennamn och bisatser)
|-
|-
|Nominativ
|Absolutiv
|καλλεν
|καλλειν
|καλλον
|καλλοιν
|καλλαν
|καλλαιν
|καλλυν
|καλλυιν
|καλλων
|νὰ Νικλασ
|-
|Ergativ
|καλλεϧ
|καλλεϧ
|καλλειϧ
|καλλειϧ
Rad 112: Rad 130:
|καλλυϧ
|καλλυϧ
|καλλυιϧ
|καλλυιϧ
|καλλιϧ
|καλλωϧ
|ϧὰ Νικλασ
|ϧὰ Νικλασ
|-
|Ackusativ
|καλλεν
|καλλειν
|καλλον
|καλλοιν
|καλλαν
|καλλαιν
|καλλυν
|καλλυιν
|καλλιν
|νὰ Νικλασ
|-
|-
|Dativ
|Dativ
Rad 136: Rad 142:
|καλλυσ
|καλλυσ
|καλλυισ
|καλλυισ
|καλλισ
|καλλωσ
|σὰ Νικλασ
|σὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 148: Rad 154:
|καλλυμ
|καλλυμ
|καλλυιμ
|καλλυιμ
|καλλιμ
|καλλωμ
|μὰ Νικλασ
|μὰ Νικλασ
|-
|Allativ
|καλλερ
|καλλειρ
|καλλορ
|καλλοιρ
|καλλαρ
|καλλαιρ
|καλλυρ
|καλλυιρ
|καλλιρ
|ρὰ Νικλασ
|-
|-
|Ablativ
|Ablativ
Rad 172: Rad 166:
|καλλυϥ
|καλλυϥ
|καλλυιϥ
|καλλυιϥ
|καλλιϥ
|καλλωϥ
|ϥὰ Νικλασ
|ϥὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 184: Rad 178:
|καλλυφ
|καλλυφ
|καλλυιφ
|καλλυιφ
|καλλιφ
|καλλωφ
|φὰ Νικλασ
|φὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 196: Rad 190:
|καλλυθ
|καλλυθ
|καλλυιθ
|καλλυιθ
|καλλιθ
|καλλωθ
|θὰ Νικλασ
|θὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 208: Rad 202:
|καλλυγ
|καλλυγ
|καλλυιγ
|καλλυιγ
|καλλιγ
|καλλωγ
|γὰ Νικλασ
|γὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 220: Rad 214:
|καλλυλ
|καλλυλ
|καλλυιλ
|καλλυιλ
|καλλιλ
|καλλωλ
|λὰ Νικλασ
|λὰ Νικλασ
|}
|}


Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Alla kasus är inte kompatibla med alla verb (exempelvis intransisiva verb kan inte ha ett ackusativ). Varje verb som slås upp följ av en lista med kompatibla kasus och om kasusens funktion i verbet inte är uppenbart förtydligas detta i uppslaget. Kasusen har i regel följande funktioner:
Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Ordningen på kasusen i en sats är frivillig, och den sats som kommer först och sist i meningen anses vara betonade i meningen. Verbet i sig och eventuella adverb har också frivilli placering och kan betonas på samma sätt.


====Absolutiv (-ν)====
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Då gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk så kommer det som i svenskan motsvarar subjektet (nominativ) i intransisiva verbkonstruktioner att uttryckas med Absolutiv i gonjoniska.
* '''Bordet''' brinner! - '''Καλλον''' φρεϛϛαι! (notera hur ''bordet'' i svenska har en subjektform)
* '''Jag''' dör - '''Ον''' φὸ (notera hur ''jag'' i svenska har en subjektform)


====Nominativ (-ϧ)====
====Ergativ (-ϧ)====
Den person eller sak som utför ett verb i en sats.
Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Subjektet i ett svenskt transisivt verb.
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενοϧ''' αϣετο.
* '''Jag''' bygger ett bord - Νὁμο '''οϧ''' καλλεν.


====Ackusativ (-ν)====
Ergativ kan användas till de intransisiva verb som exemplifierades under absolutiv. Då blir innebörden den som orsakar händelsen och motsvaras i svenskan av ett helt annat verb.
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Kan endast användas i transissiva verb.
*  Niklas eldar upp '''bordet''' - '''Καλλον''' φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ! (notera ''eldar upp'' istället för ''brinner'' som i förra exemplet utan ergativ)
* Jag bygger '''ett bord'''. - Νὁμο οϧ '''καλλεν'''.
* '''Du''' dödar mig. - '''Ιϧ''' ον φὸ. (notera ''dödar'' istället för ''dör'' som i förra exemplet utan ergativ)


Många intransisiva verbkonstruktioner i svenskan byggs med ackusativ snarare än nominativ.
När det gäller intransisiva förflyttningsverb där man själv i någon mening är agenten så konstrueras de i sin fullständiga form med hjälp av reflexivitet, dvs absoutivet och ergativet är samma.
* '''Bordet''' brinner! - '''Καλλον''' φρεϛϛαι! (notera hur ''bordet'' i svenska har en subjektform)
* '''Jag''' går - '''Ον οϧ''' νο (jag förflyttar mig)
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον αϧ''' αϣετο. (''αϧ'' är personligt pronomen, vilket här är reflektivt mot ''ορνενο'' ("fågeln"))


Att använda nominativ till ett sådant verb indikerar att nominativet är den som orsakar händelsen, dvs vem som "bränner".
Om ergativ utlämnas från ett sådant förflyttningsverb kan det anses vara oviktigt eller underförstått att det är absolutivet själv som är ergativet.
* Niklas eldar upp '''bordet''' - '''Καλλον''' φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ!
* '''Jag''' går - '''Ον''' νο
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον''' αϣετο.
 
Absolutiv kan också uteslutas om man vill betona agensen.
* '''Jag''' går - '''Οϧ''' νο
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενοϧ''' αϣετο.


====Dativ (-σ)====
====Dativ (-σ)====
Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen ''för''. Även prepositionerna ''till'' och ''åt'' är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ.
Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen ''för''. Även prepositionerna ''till'' och ''åt'' är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ. Svarar på frågan "för vem/vad", "till vem/vad".


Exempel på skickningsverb är ge([[ειναω]]), köpa ([[νονὀφαω]]), skicka ([[βοϛαω]]), ta med (till någon) ([[σοναω]]), skapa ([[νὁμαω]]), hjälpa ([[τὡλαω]])
Exempel på skickningsverb är ge([[ειναω]]), köpa ([[νονὁφαω]]), skicka ([[βοϛαω]]), ta med (till någon) ([[σοναω]]), skapa ([[νὁμαω]]), hjälpa ([[τὡλαω]])


* Jag gav '''dig''' en hund - Οϧ ηαωβεν '''ισ''' εινα
* Jag gav '''dig''' en hund - Οϧ ηαωβεν '''ισ''' εινα
Rad 250: Rad 254:
* Jag byggde ett bo '''till fåglarna'''. - '''Ορνενοσ''' βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
* Jag byggde ett bo '''till fåglarna'''. - '''Ορνενοσ''' βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
* Jag jobbar '''för grannen'''.  - Ρἰτο οϧ '''κυσὀντεκοσ'''.
* Jag jobbar '''för grannen'''.  - Ρἰτο οϧ '''κυσὀντεκοσ'''.
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".
* ''Han rusar '''hem''' - Χἰβιϧο ἀϧ '''βὀσσοσ'''''
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
* ''Vi har gått (förändrats) från ordning '''till kaos''' - Ὀν φεωσικεϥ '''φλὐπεσ''' λονδα''


====Lokativ (-μ)====
====Lokativ (-μ)====
Rad 261: Rad 271:


====Ablativ (-ϥ) ====
====Ablativ (-ϥ) ====
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta ([[ναω]]), flyga ([[αϣεταω]]), flöda([[σιπραω]]), promenera ([[φλυλαω]]), springa/jogga ([[ηιϥαω]]) och simma ([[θελνυϥαω]]) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur.
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta ([[ναω]]), flyga ([[αϣεταω]]), flöda([[σιπραω]]), promenera ([[φλυλαω]]), springa/jogga ([[ηιϥαω]]) och simma ([[θελνυϥαω]]) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Svarar på frågan "varifrån".
* Vi ska promenera '''från berget''' - Ὀϧ '''ϥοβαϥοϥ''' φλυλι.
* Vi ska promenera '''från berget''' - Ὀν '''ϥοβαϥοϥ''' φλυλι.


Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.
* ''Vi har gått (förändrats) '''från ordning''' till kaos - Ὀν '''φεωσικεϥ''' φλὐπερ λονδα''
* ''Vi har gått (förändrats) '''från ordning''' till kaos - Ὀν '''φεωσικεϥ''' φλὐπεσ λονδα''
 
====Allativ (-ρ)====
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".
* ''Han rusar '''hem''' - Χἰβιϧο ἀϧ '''βὀσσορ'''''
 
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
* ''Vi har gått (förändrats) från ordning '''till kaos''' - Ὀν φεωσικεϥ '''φλὐπερ''' λονδα''


====Instrumentalis (-φ)====
====Instrumentalis (-φ)====
Rad 288: Rad 291:
* ''Fågeln simmade '''som en hund''' - '''Ηαωβαγ''' ορνενοϧ θελνυϥα''
* ''Fågeln simmade '''som en hund''' - '''Ηαωβαγ''' ορνενοϧ θελνυϥα''


====Kausativ====
Gäller även med språk
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför.
 
Han kunde inte ta sig fram på grund av snön.
====Kausativ (-λ)====
Βυτολ ἀϧ πυγαω να.
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Svarar på frågan "varför".
Användandet är dock något bredare inom Gonjoniska. Det används i princip alltid när det handlar om orsaker till verb, vilket i svenskan oftast, men inte alltid, motsvaras av verbet vara + preposition. Detta påvisas i följande exempel.
* ''Han kunde inte ta sig fram '''på grund av snön''' - '''Βυτολ''' ἀϧ πυναγὰ.''
Jag är kär i dig.
Ο λινναϛ ιλ. (jag är kär på grund av dig)
Jag är rädd för dig.
Ο χὀφσαϛ ιλ. (jag är rädd på grund av dig)


===Substantivkasus===
===Substantivkasus===
Rad 341: Rad 340:
|-
|-
|Kommitativ
|Kommitativ
|καλλεϣ
|καλλερ
|καλλειϣ
|καλλειρ
|καλλοϣ
|καλλορ
|καλλοιϣ
|καλλοιρ
|καλλαϣ
|καλλαρ
|καλλαιϣ
|καλλαιρ
|καλλυϣ
|καλλυρ
|καλλυιϣ
|καλλυιρ
|καλλιϣ
|καλλιρ
|ϣὰ Νικλασ
|ρὰ Νικλασ
|}
|}


Kasusbeskrivningar – substantivkasus
====Genitiv (-β)====
====Genitiv====
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Fågelns bo
* '''''Fågelns''' bo - Βυσὀντε '''ορνενοβ'''''
Βυσὀντεν ορνενοβ
 
====Essiv modal====
====Essiv modal (-χ)====
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Politiker är som ormar
* ''Politiker är '''som ormar''' - Χὡτεκα γιμ '''σμἱρεχ'''''
Χὡτεκа σμἱρεχ


=====Komitativ=====
====Komitativ (-ρ)====
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
Niklas med hatt
*''Niklas '''med hatt''' - Νικλασ '''χειηερ'''''
Νικλασ χειηεϣ
 
Komitativ kan också användas för det svenska begreppet ''om''.
*''Boken '''om fåglar''' - Σαϙϙοκο '''ορνεναιρ'''''

Nuvarande version från 16 oktober 2023 kl. 19.22

Detta är ett appendix. Se här för en lista över Appendix.

Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis πιλλελ "ovansida"/"upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)

Typer av Substantiv

En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:

  • Normala substantiv - exempelvis καλλα (boll)
  • Artikellösa substantiv - exempelvis Ωϛι (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
  • Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)

Beståndsdelar

Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:

(Vokativpartikel) Rot Arikel Numerus Kasus

Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).

Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Arikellösa substantiv kan endast böjas med kasusändelse. Egennamn kan inte böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).

Vokativpartikel

Partiklen "υ" indikerar vokativ, dvs att man kallar på någon. Används typiskt ihop med subjuktiv eller imperativ.

  • Υ Νικλασ, νιτταλὺ! - Niklas, ät!

Rot

Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδι, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.

Artikel

Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:

  • Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
  • Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något.
  • Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
  • Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
  • Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.
Allmän artikel (-α) Obestämd artikel (-ε) Bestämd artikel (-ο) Interrogativ artikel (-ω) Νegativ artikel (-υ)
Ορνεν- Ορνενα Ορνενε Ορνενο Ορνενω Ορνενυ
Fågel Fåglar (i allmänhet) En/Någon fågel (Den där/här) fågeln Vilken fågel Ingen fågel
Εινι- Εινια Εινιε Εινιο Εινιω Εινιυ
Land Länder (i allmänhet) Ett/Något land (Det där/här) landet Vilket land Inget land

Artikellösa substantiv och Egennamn kan inte inklineras med artikel. Detta gäller oftast geografiska platser, riktningar, abstrakta substantiv samt substantiv det endast finns en av.

Numerus

Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen. Kan inte användas ihop med interrogativ artikel.

  • Ορνενε – (en) Fågel
  • Ορνενει – Fåglar (betonat plural)

Gällande den interrogativa artikeln, som tar ι som suffix, kan ingen diftong bildas, istället ersätter man -ι med suffixet –ιρι.

  • Καλλι – Vilket bord?
  • Καλλιρι – Vilka bord?


Verbkasus

Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen. Gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk.

Kasus Obestämd artikel Pluralis Bestämd artikel Pluralis Nollartikel/Allmän Artikel Pluralis Negativ artikel Pluralis Interrogativ artikel Preposition (för egennamn och bisatser)
Absolutiv καλλεν καλλειν καλλον καλλοιν καλλαν καλλαιν καλλυν καλλυιν καλλων νὰ Νικλασ
Ergativ καλλεϧ καλλειϧ καλλοϧ καλλοιϧ καλλαϧ καλλαιϧ καλλυϧ καλλυιϧ καλλωϧ ϧὰ Νικλασ
Dativ καλλεσ καλλεισ καλλοσ καλλοισ καλλασ καλλαισ καλλυσ καλλυισ καλλωσ σὰ Νικλασ
Lokativ καλλεμ καλλειμ καλλομ καλλοιμ καλλαμ καλλαιμ καλλυμ καλλυιμ καλλωμ μὰ Νικλασ
Ablativ καλλεϥ καλλειϥ καλλοϥ καλλοιϥ καλλαϥ καλλαιϥ καλλυϥ καλλυιϥ καλλωϥ ϥὰ Νικλασ
Instrumentalis καλλεφ καλλειφ καλλοφ καλλοιφ καλλαφ καλλαιφ καλλυφ καλλυιφ καλλωφ φὰ Νικλασ
Abessiv καλλεθ καλλειθ καλλοθ καλλοιθ καλλαθ καλλαιθ καλλυθ καλλυιθ καλλωθ θὰ Νικλασ
Essiv formal καλλεγ καλλειγ καλλογ καλλοιγ καλλαγ καλλαιγ καλλυγ καλλυιγ καλλωγ γὰ Νικλασ
Kausativ καλλελ καλλειλ καλλολ καλλοιλ καλλαλ καλλαιλ καλλυλ καλλυιλ καλλωλ λὰ Νικλασ

Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Ordningen på kasusen i en sats är frivillig, och den sats som kommer först och sist i meningen anses vara betonade i meningen. Verbet i sig och eventuella adverb har också frivilli placering och kan betonas på samma sätt.

Absolutiv (-ν)

Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Då gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk så kommer det som i svenskan motsvarar subjektet (nominativ) i intransisiva verbkonstruktioner att uttryckas med Absolutiv i gonjoniska.

  • Bordet brinner! - Καλλον φρεϛϛαι! (notera hur bordet i svenska har en subjektform)
  • Jag dör - Ον φὸ (notera hur jag i svenska har en subjektform)

Ergativ (-ϧ)

Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Subjektet i ett svenskt transisivt verb.

  • Jag bygger ett bord - Νὁμο οϧ καλλεν.

Ergativ kan användas till de intransisiva verb som exemplifierades under absolutiv. Då blir innebörden den som orsakar händelsen och motsvaras i svenskan av ett helt annat verb.

  • Niklas eldar upp bordet - Καλλον φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ! (notera eldar upp istället för brinner som i förra exemplet utan ergativ)
  • Du dödar mig. - Ιϧ ον φὸ. (notera dödar istället för dör som i förra exemplet utan ergativ)

När det gäller intransisiva förflyttningsverb där man själv i någon mening är agenten så konstrueras de i sin fullständiga form med hjälp av reflexivitet, dvs absoutivet och ergativet är samma.

  • Jag går - Ον οϧ νο (jag förflyttar mig)
  • Fågeln flyger. - Ορνενον αϧ αϣετο. (αϧ är personligt pronomen, vilket här är reflektivt mot ορνενο ("fågeln"))

Om ergativ utlämnas från ett sådant förflyttningsverb kan det anses vara oviktigt eller underförstått att det är absolutivet själv som är ergativet.

  • Jag går - Ον νο
  • Fågeln flyger. - Ορνενον αϣετο.

Absolutiv kan också uteslutas om man vill betona agensen.

  • Jag går - Οϧ νο
  • Fågeln flyger. - Ορνενοϧ αϣετο.

Dativ (-σ)

Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen för. Även prepositionerna till och åt är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ. Svarar på frågan "för vem/vad", "till vem/vad".

Exempel på skickningsverb är ge(ειναω), köpa (νονὁφαω), skicka (βοϛαω), ta med (till någon) (σοναω), skapa (νὁμαω), hjälpa (τὡλαω)

  • Jag gav dig en hund - Οϧ ηαωβεν ισ εινα
  • Jag köpte godis åt barnen - Oϧ σιὀλλιχεν σἐθθοισ νονὀφα.
  • Jag byggde ett bo till fåglarna. - Ορνενοσ βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
  • Jag jobbar för grannen. - Ρἰτο οϧ κυσὀντεκοσ.

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".

  • Han rusar hem - Χἰβιϧο ἀϧ βὀσσοσ

Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.

  • Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos - Ὀν φεωσικεϥ φλὐπεσ λονδα

Lokativ (-μ)

Anger på vilken plats verbet utförs. Användas även för att ange vilken tid ett verb utförs. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i. Svarar på frågorna "var" eller "när".

  • Hon promenerar i skogen - Φλυλο αϧ νἀχομ
  • De tog fram en mugg igår - Εϧ βὑλμεν θἐσομ νἐσο.

Om flera lokativ används inom en sats ska konjunktionen ϗ (och) användas för att skilja dem, även om ena satsdelen syftar på plats och den andra på tid.

  • Vi ses där imorgon klockan 14:00 - Ὁϧ ωμ ϗ μὰ 14:00 θἑσοβ μωϧει
    Notera att ωμ betyder både "där" och "då". Man kan använda σωαλνομ (på den platsen) eller ινσομ (på den tiden) för att förtydliga huruvida man syftar på plats eller tid.

Ablativ (-ϥ)

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta (ναω), flyga (αϣεταω), flöda(σιπραω), promenera (φλυλαω), springa/jogga (ηιϥαω) och simma (θελνυϥαω) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Svarar på frågan "varifrån".

  • Vi ska promenera från berget - Ὀν ϥοβαϥοϥ φλυλι.

Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.

  • Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos - Ὀν φεωσικεϥ φλὐπεσ λονδα

Instrumentalis (-φ)

Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom. Svarar på frågan "med hjälp av vad".

  • Jag byggde ett bo till fåglarna med en hammare - Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ πομάωπεφ νομα.

Abessiv (-θ)

Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.

  • Hon promenerar utan hunden - Αϧ φλυλο ηαωβοθ

Essiv formal (-γ)

Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som. Svarar på frågan "hur".

  • Fågeln simmade som en hund - Ηαωβαγ ορνενοϧ θελνυϥα

Gäller även med språk

Kausativ (-λ)

Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Svarar på frågan "varför".

  • Han kunde inte ta sig fram på grund av snön - Βυτολ ἀϧ πυναγὰ.

Substantivkasus

Det finns två Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.


Kasus Obestämd artikel Pluralis Bestämd artikel Pluralis Nollartikel Pluralis Negativ artikel Pluralis Interrogativ artikel Preposition
Genetiv καλλεβ καλλειβ καλλοβ καλλοιβ καλλαβ καλλαιβ καλλυβ καλλυιβ καλλιβ βὰ Νικλασ
Essiv-Modal καλλεχ καλλειχ καλλοχ καλλοιχ καλλαχ καλλαιχ καλλυχ καλλυιχ καλλιχ χὰ Νικλασ
Kommitativ καλλερ καλλειρ καλλορ καλλοιρ καλλαρ καλλαιρ καλλυρ καλλυιρ καλλιρ ρὰ Νικλασ

Genitiv (-β)

Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.

  • Fågelns bo - Βυσὀντε ορνενοβ

Essiv modal (-χ)

Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.

  • Politiker är som ormar - Χὡτεκα γιμ σμἱρεχ

Komitativ (-ρ)

Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.

  • Niklas med hatt - Νικλασ χειηερ

Komitativ kan också användas för det svenska begreppet om.

  • Boken om fåglar - Σαϙϙοκο ορνεναιρ