Appendix:Substantiv: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök

Appendix:Substantiv (visa wikitext)

Versionen från 18 december 2025 kl. 01.53

3 135 byte lades till ,  18 december 2025 kl. 01.53
→‎Substantivkasus
 
(86 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[εσδι]] "ovansida"/"upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)
{{appendix}}
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[πιλλελ]] "ovansida"/"upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som ambition att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)


==Typer av Substantiv==
==Typer av Substantiv==
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
* Normala substantiv
* Normala substantiv - exempelvis [[καλλ|καλλα]] (boll)
* Plurallösa substantiv
* Artikellösa substantiv - exempelvis [[Ωϛι]] (världen) - typisk sådant det endast konceptuellt kan existera ett exemplar av, vilket gör att det inte makes sense att prata om "den här x, en x, någon x".
* Artikellösa substantiv (också plurallösa)
* Egennamn - exempelvis Κωσδαβσπέρϊ (Gustavsberg)
* Egennamn


==Beståndsdelar==
==Beståndsdelar==
Rad 12: Rad 12:
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
|(Vokativpartikel)
|Rot
|Rot
|Arikel
|Arikel
Rad 18: Rad 19:
|}
|}


Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπ|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Exempelvis δὁμπειν -> [[δὁμπα|δὁμπ-]] (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
 
Normala substantiv kan anta alla dessa böjningar. Arikellösa substantiv kan endast böjas med kasusändelse. Egennamn kan inte böjas alls (kasusfunktionen uttrycks med hjälp av partiklar).
 
===Vokativpartikel===
Partiklen "υ" indikerar vokativ, dvs att man kallar på någon. Används typiskt ihop med subjuktiv eller imperativ.
 
*: '''''Υ''' Νικλασ, νιτταλὺ! - '''Niklas''', ät!''


===Rot===
===Rot===
Rad 38: Rad 46:
!Obestämd artikel (-ε)
!Obestämd artikel (-ε)
!Bestämd artikel (-ο)
!Bestämd artikel (-ο)
!Interrogativ artikel (-ι)
!Interrogativ artikel (-ω)
!Νegativ artikel (-υ)
!Νegativ artikel (-υ)
|-
|-
Rad 45: Rad 53:
|Ορνενε
|Ορνενε
|Ορνενο
|Ορνενο
|Ορνενι
|Ορνενω
|Ορνενυ
|Ορνενυ
|-
|-
Rad 59: Rad 67:
|Εινιε
|Εινιε
|Εινιο
|Εινιο
|Εινϊ
|Εινιω
|Εινιυ
|Εινιυ
|-
|-
Rad 83: Rad 91:
* Καλλιρι – Vilka bord?
* Καλλιρι – Vilka bord?


Det finns substantiv som inte kan anta plural, exempelvis [[ηαν| ηανα]] och [[βυτ| βυτα]]


===Verbkasus===
===Verbkasus===
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen.
Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen. Gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk.
 
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
Rad 101: Rad 109:
!Preposition (för egennamn och bisatser)
!Preposition (för egennamn och bisatser)
|-
|-
|Nominativ
|Absolutiv
|καλλεν
|καλλειν
|καλλον
|καλλοιν
|καλλαν
|καλλαιν
|καλλυν
|καλλυιν
|καλλων
|νὰ Νικλασ
|-
|Ergativ
|καλλεϧ
|καλλεϧ
|καλλειϧ
|καλλειϧ
Rad 110: Rad 130:
|καλλυϧ
|καλλυϧ
|καλλυιϧ
|καλλυιϧ
|καλλιϧ
|καλλωϧ
|ϧὰ Νικλασ
|ϧὰ Νικλασ
|-
|Ackusativ
|καλλεν
|καλλειν
|καλλον
|καλλοιν
|καλλαν
|καλλαιν
|καλλυν
|καλλυιν
|καλλιν
|νὰ Νικλασ
|-
|-
|Dativ
|Dativ
Rad 134: Rad 142:
|καλλυσ
|καλλυσ
|καλλυισ
|καλλυισ
|καλλισ
|καλλωσ
|σὰ Νικλασ
|σὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 146: Rad 154:
|καλλυμ
|καλλυμ
|καλλυιμ
|καλλυιμ
|καλλιμ
|καλλωμ
|μὰ Νικλασ
|μὰ Νικλασ
|-
|Allativ
|καλλερ
|καλλειρ
|καλλορ
|καλλοιρ
|καλλαρ
|καλλαιρ
|καλλυρ
|καλλυιρ
|καλλιρ
|ρὰ Νικλασ
|-
|-
|Ablativ
|Ablativ
Rad 170: Rad 166:
|καλλυϥ
|καλλυϥ
|καλλυιϥ
|καλλυιϥ
|καλλιϥ
|καλλωϥ
|ϥὰ Νικλασ
|ϥὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 182: Rad 178:
|καλλυφ
|καλλυφ
|καλλυιφ
|καλλυιφ
|καλλιφ
|καλλωφ
|φὰ Νικλασ
|φὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 194: Rad 190:
|καλλυθ
|καλλυθ
|καλλυιθ
|καλλυιθ
|καλλιθ
|καλλωθ
|θὰ Νικλασ
|θὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 206: Rad 202:
|καλλυγ
|καλλυγ
|καλλυιγ
|καλλυιγ
|καλλιγ
|καλλωγ
|γὰ Νικλασ
|γὰ Νικλασ
|-
|-
Rad 218: Rad 214:
|καλλυλ
|καλλυλ
|καλλυιλ
|καλλυιλ
|καλλιλ
|καλλωλ
|λὰ Νικλασ
|λὰ Νικλασ
|}
|}


Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Alla kasus är inte kompatibla med alla verb (exempelvis intransisiva verb kan inte ha ett ackusativ). Varje verb som slås upp följ av en lista med kompatibla kasus och om kasusens funktion i verbet inte är uppenbart förtydligas detta i uppslaget. Kasusen har i regel följande funktioner:
Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Ordningen på kasusen i en sats är frivillig, och den sats som kommer först och sist i meningen anses vara betonade i meningen. Verbet i sig och eventuella adverb har också frivilli placering och kan betonas på samma sätt.
 
====Absolutiv (-ν)====
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Då gonjoniska är ett ergativ-absolutivspråk så kommer det som i svenskan motsvarar subjektet (nominativ) i intransisiva verbkonstruktioner att uttryckas med Absolutiv i gonjoniska.
* '''Bordet''' brinner! - '''Καλλον''' φρεϛϛαι! (notera hur ''bordet'' i svenska har en subjektform)
* '''Jag''' dör - '''Ον''' φὸ (notera hur ''jag'' i svenska har en subjektform)
 
====Ergativ (-ϧ)====
Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Subjektet i ett svenskt transisivt verb.
* '''Jag''' bygger ett bord - Νὁμο '''οϧ''' καλλεν.


Ergativ kan användas till de intransisiva verb som exemplifierades under absolutiv. Då blir innebörden den som orsakar händelsen och motsvaras i svenskan av ett helt annat verb.
*  Niklas eldar upp '''bordet''' - '''Καλλον''' φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ! (notera ''eldar upp'' istället för ''brinner'' som i förra exemplet utan ergativ)
* '''Du''' dödar mig. - '''Ιϧ''' ον φὸ. (notera ''dödar'' istället för ''dör'' som i förra exemplet utan ergativ)


====Nominativ====
När det gäller intransisiva förflyttningsverb där man själv i någon mening är agenten så konstrueras de i sin fullständiga form med hjälp av reflexivitet, dvs absoutivet och ergativet är samma.
Den person eller sak som utför ett verb i en sats.
* '''Jag''' går - '''Ον οϧ''' νο (jag förflyttar mig)
Fågeln flyger.
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον αϧ''' αϣετο. (''αϧ'' är personligt pronomen, vilket här är reflektivt mot ''ορνενο'' ("fågeln"))
Ορνενοϟ αϣετο.
====Ackusativ====
Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Kan endast användas i transissiva verb.
* Jag bygger ett bord.
* Νὁμο οϧ καλλεν.


Många intransisiva verbkonstruktioner i svenskan byggs med ackusativ snarare än nominativ.
Om ergativ utlämnas från ett sådant förflyttningsverb kan det anses vara oviktigt eller underförstått att det är absolutivet själv som är ergativet.
* Bordet brinner!
* '''Jag''' går - '''Ον''' νο
* Καλλον φρεϛϛαι!
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενον''' αϣετο.


Att använda nominativ till ett sådant verb indikerar att nominativet är den som orsakar händelsen, dvs vem som "bränner".
Absolutiv kan också uteslutas om man vill betona agensen.
* Καλλον φρεϛϛαι ϧὰ Νικλασ!
* '''Jag''' går - '''Οϧ''' νο
* Niklas eldar upp bordet
* '''Fågeln''' flyger. - '''Ορνενοϧ''' αϣετο.


====Dativ====
====Dativ (-σ)====
Den person eller sak som får något i "skickningsverb"
Den person eller sak som får något i "skickningsverb", den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Motsvaras ofta av svenska prepositionen ''för''. Även prepositionerna ''till'' och ''åt'' är svenska representationer av detta kasus, dock inte när dessa indikerar förflyttning i rummet. Se då allativ. Svarar på frågan "för vem/vad", "till vem/vad".
Den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon.
Exempel på prefix på skickningsverb:
Ge
Ειν-
Köpa
Νονὀφ-
Skicka
Βοϛ-
Ta med (till någon)
Σον-
Skapa
Νομ-


Exempel på skickningsverb är ge([[ειναω]]), köpa ([[νονὁφαω]]), skicka ([[βοϛαω]]), ta med (till någon) ([[σοναω]]), skapa ([[νὁμαω]]), hjälpa ([[τὡλαω]])


Jag gav dig en hund.
* Jag gav '''dig''' en hund - Οϧ ηαωβεν '''ισ''' εινα
Οϧ ηαωβεν ισ εινα.
* Jag köpte godis '''åt barnen''' - Oϧ σιὀλλιχεν '''σἐθθοισ''' νονὀφα.
Jag köpte godis åt barnen.
* Jag byggde ett bo '''till fåglarna'''. - '''Ορνενοσ''' βυσὀϛτεν οϧ νὁμα.
Οϧ σιὀλλιχεν σἐθθοισ νονὀφα.
* Jag jobbar '''för grannen'''. - Ρἰτο οϧ '''κυσὀντεκοσ'''.
Jag byggde ett bo till fåglarna.
Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ νομα.
Jag jobbar för grannen.
Ρἰτο οϧ κυσὀντεκοσ.
====Lokativ====
Anger på vilken plats verbet utförs, väldigt ospecificerat. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i.
Hon promenerar i skogen.
Φλυλο αϧ νἀχομ.
Om lokativ appliceras på abstrakta substantiv som handlar om tid, innebär lokativ när händelsen sker
De tog fram en mugg igår.
Εϧ βυλμεν θἐσομ νἐσο.


TODO: tidsuttryck
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Svarar på frågan "vart".
====Ablativ====
* ''Han rusar '''hem''' - Χἰβιϧο ἀϧ '''βὀσσοσ'''''
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur.
Vi ska promenera från berget.
Ὀϧ ϥοβαϥοϥ φλυλι.
====Allativ====
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot.
Han rusar hem.
Χἰβιϧο ἀϧ βὀσσορ.
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos.
Ὀν φεωσικεϥ φλὐπερ λονδα.
====Instrumentalis====
Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom.
Jag byggde ett bo till fåglarna med en hammare.
Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ πομαωπεφ νομα.


====Abessiv====
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till.
* ''Vi har gått (förändrats) från ordning '''till kaos''' - Ὀν φεωσικεϥ '''φλὐπεσ''' λονδα''
 
====Lokativ (-μ)====
Anger på vilken plats verbet utförs. Användas även för att ange vilken tid ett verb utförs. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i. Svarar på frågorna "var" eller "när".
* Hon promenerar '''i skogen''' - Φλυλο αϧ '''νἀχομ'''
* De tog fram en mugg '''igår''' - Εϧ βὑλμεν '''θἐσομ''' νἐσο.
 
Om flera lokativ används inom en sats ska konjunktionen ''ϗ'' (och) användas för att skilja dem, även om ena satsdelen syftar på plats och den andra på tid.
* Vi ses där imorgon klockan 14:00 - Ὁϧ ωμ ϗ μὰ 14:00 θἑσοβ μωϧει
*: Notera att ''ωμ'' betyder både "där" och "då". Man kan använda ''σωαλνομ'' (på den platsen) eller ''ινσομ'' (på den tiden) för att förtydliga huruvida man syftar på plats eller tid.
 
====Ablativ (-ϥ) ====
Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Exepmel på förflyttningsverb är gå/förflytta ([[ναω]]), flyga ([[αϣεταω]]), flöda([[σιπραω]]), promenera ([[φλυλαω]]), springa/jogga ([[ηιϥαω]]) och simma ([[θελνυϥαω]]) Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Svarar på frågan "varifrån".
* Vi ska promenera '''från berget''' - Ὀν '''ϥοβαϥοϥ''' φλυλι.
 
Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som den person eller sak som subjektet förvandlas från.
* ''Vi har gått (förändrats) '''från ordning''' till kaos - Ὀν '''φεωσικεϥ''' φλὐπεσ λονδα''
 
====Instrumentalis (-φ)====
Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom. Svarar på frågan "med hjälp av vad".
 
* Jag byggde ett bo till fåglarna '''med en hammare''' - Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ '''πομάωπεφ''' νομα.
 
====Abessiv (-θ)====
Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.
Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan.
Hon promenerar utan hunden
 
Αϧ φλυλο ηαωβοθ.
* ''Hon promenerar '''utan hunden''' - Αϧ φλυλο '''ηαωβοθ'''''
====Essiv formal====
 
Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som.
====Essiv formal (-γ)====
Fågeln simmade som en hund.
Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som. Svarar på frågan "hur".
Ηαωβαγ ορνενοϧ ϥοννα.
* ''Fågeln simmade '''som en hund''' - '''Ηαωβαγ''' ορνενοϧ θελνυϥὰ''
====Kausativ====
 
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför.
Gäller även med språk
Han kunde inte ta sig fram på grund av snön.
 
Βυτολ ἀϧ πυγαω να.
====Kausativ (-λ)====
Användandet är dock något bredare inom Gonjoniska. Det används i princip alltid när det handlar om orsaker till verb, vilket i svenskan oftast, men inte alltid, motsvaras av verbet vara + preposition. Detta påvisas i följande exempel.
Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Svarar på frågan "varför".
Jag är kär i dig.
* ''Han kunde inte ta sig fram '''på grund av snön''' - '''Βυτολ''' ἀϧ πυναγὰ.''
Ο λινναϛ ιλ. (jag är kär på grund av dig)
Jag är rädd för dig.
Ο χὀφσαϛ ιλ. (jag är rädd på grund av dig)


===Substantivkasus===
===Substantivkasus===
Det finns två Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.
Det finns tre Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv.




Rad 352: Rad 340:
|-
|-
|Kommitativ
|Kommitativ
|καλλεϣ
|καλλερ
|καλλειϣ
|καλλειρ
|καλλοϣ
|καλλορ
|καλλοιϣ
|καλλοιρ
|καλλαϣ
|καλλαρ
|καλλαιϣ
|καλλαιρ
|καλλυϣ
|καλλυρ
|καλλυιϣ
|καλλυιρ
|καλλιϣ
|καλλιρ
|ϣὰ Νικλασ
|ρὰ Νικλασ
|}
|}


Kasusbeskrivningar – substantivkasus
====Genitiv (-β)====
====Genitiv====
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s.
Fågelns bo
* '''''Fågelns''' bo - Βυσὀντε '''ορνενοβ'''''
Βυσὀντεν ορνενοβ
 
====Essiv modal====
====Essiv modal (-χ)====
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska.
Politiker är som ormar
* ''Politiker är '''som ormar''' - Χὡτεκα γιμ '''σμἱρεχ'''''
Χὡτεκа σμἱρεχ


=====Komitativ=====
====Komitativ (-ρ)====
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med.
Niklas med hatt
*''Niklas '''med hatt''' - Νικλασ '''χειηερ'''''
Νικλασ χειηεϣ
 
Komitativ kan också användas för det svenska begreppet ''om''.
*''Boken '''om fåglar''' - Σαϙϙοκο '''ορνεναιρ'''''
Hämtad från "https://gowikt.xn--sprck-ira.nu/index.php/Special:Mobil_diff/881...9741"

Navigeringsmeny