ισωκι

Etymologi

Från ισαϛ (“isländsk”) + -ωκι (“"-ska", språk”)

Substantiv

ισωκι (ισωκι)

1. isländska (språk)

Deklination

Inflektion
	Verbkasus									Substantivkasus
Kasuslös form	Absolutiv	Ergativ	Dativ	Lokativ	Ablativ	Instrumentalis	Abessiv	Essiv formal	Kausativ	Genitiv	Essiv-modal	Komitativ
ισωκι	ισωκιν	ισωκιϧ	ισωκισ	ισωκιμ	ισωκιϥ	ισωκιφ	ισωκιθ	ισωκιγ	ισωκιλ	ισωκιβ	ισωκιχ	ισωκιρ