Appendix:Substantiv

Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis εσδο "upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)

Typer av Substantiv

En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:

• Normala substantiv
• Plurallösa substantiv
• Artikellösa substantiv (också plurallösa)
• Egennamn

Beståndsdelar

Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:

Rot

Arikel

Numerus

Kasus

Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).

Rot

Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδο, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.

Artikel

Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:

• Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
• Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något.
• Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
• Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
• Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.

	Allmän artikel (-α)	Obestämd artikel (-ε)	Bestämd artikel (-ο)	Interrogativ artikel (-ι)	Νegativ artikel (-υ)
Ορνεν-	Ορνενα	Ορνενε	Ορνενο	Ορνενι	Ορνενυ
Fågel	Fåglar (i allmänhet)	En/Någon fågel	(Den där/här) fågeln	Vilken fågel	Ingen fågel
Εινι-	Εινια	Εινιε	Εινιο	Εινιι	Εινιυ
Land	Länder (i allmänhet)	Ett/Något land	(Det där/här) landet	Vilket land	Inget land

Artikellösa substantiv och Egennamn kan inte inklineras med artikel. Detta gäller oftast geografiska platser, riktningar, abstrakta substantiv samt substantiv det endast finns en av.

Numerus

Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen.

• Ορνενε – (en) Fågel
• Ορνενει – Fåglar (betonat plural)

Gällande den interrogativa artikeln, som tar ι som suffix, kan ingen diftong bildas, istället ersätter man -ι med suffixet –ιρι.

• Καλλι – Vilket bord?
• Καλλιρι – Vilka bord?

Endast normala substantiv kan anta plural. Exempel är ηανα och βυτα

Kasus

Kasus indikerar ett substantivs funktion i en sats. Kasus indikeras med en avslutande konsonant för alla substantiv förutom för egennamn, där de indikeras av en kasuspartikel.

Verbkasus

Notera att Gonjoniska kasus är uppdelade i två grupper. Den första gruppen är Verbkasus. Ett substantiv i verbkasus styr verbet i satsen. Nedan följer en tabell med varje verbkasus och vilka suffix som sätts till grunden i substantivet. Notera att artiklarna och den eventuella pluralformen är inkluderade i suffixen.

Kasus	Obestämd artikel	Pluralis	Bestämd artikel	Pluralis	Nollartikel/Allmän Artikel	Pluralis	Negativ artikel	Pluralis	Negativ artikel	Interrogativ artikel	Pluralis	Preposition (för egennamn och bisatser)
Nominativ	καλλεϧ	καλλειϧ	καλλοϧ	καλλοιϧ	καλλαϧ	καλλαιϧ	καλλυϧ	καλλυιϧ	καλλιϧ	ϧὰ Νικλασ
Ackusativ	καλλεν	καλλειν	καλλον	καλλοιν	καλλαν	καλλαιν	καλλυν	καλλυιν	καλλιν	νὰ Νικλασ
Dativ	καλλεσ	καλλεισ	καλλοσ	καλλοισ	καλλασ	καλλαισ	καλλυσ	καλλυισ	καλλισ	σὰ Νικλασ
Lokativ	καλλεμ	καλλειμ	καλλομ	καλλοιμ	καλλαμ	καλλαιμ	καλλυμ	καλλυιμ	καλλιμ	μὰ Νικλασ
Allativ	καλλερ	καλλειρ	καλλορ	καλλοιρ	καλλαρ	καλλαιρ	καλλυρ	καλλυιρ	καλλιρ	ρὰ Νικλασ
Ablativ	καλλεϥ	καλλειϥ	καλλοϥ	καλλοιϥ	καλλαϥ	καλλαιϥ	καλλυϥ	καλλυιϥ	καλλιϥ	ϥὰ Νικλασ
Instrumentalis	καλλεφ	καλλειφ	καλλοφ	καλλοιφ	καλλαφ	καλλαιφ	καλλυφ	καλλυιφ	καλλιφ	φὰ Νικλασ
Abessiv	καλλεθ	καλλειθ	καλλοθ	καλλοιθ	καλλαθ	καλλαιθ	καλλυθ	καλλυιθ	καλλιθ	θὰ Νικλασ
Essiv formal	καλλεγ	καλλειγ	καλλογ	καλλοιγ	καλλαγ	καλλαιγ	καλλυγ	καλλυιγ	καλλιγ	γὰ Νικλασ
Kausativ	καλλελ	καλλειλ	καλλολ	καλλοιλ	καλλαλ	καλλαιλ	καλλυλ	καλλυιλ	καλλιλ	λὰ Νικλασ

Vad ett kasus har för funktion i en sats beror på verbet. Alla kasus är inte kompatibla med alla verb (exempelvis intransisiva verb kan inte ha ett ackusativ). Varje verb som slås upp följ av en lista med kompatibla kasus och om kasusens funktion i verbet inte är uppenbart förtydligas detta i uppslaget. Kasusen har i regel följande funktioner:

Nominativ

Den person eller sak som utför ett verb i en sats. Fågeln flyger. Ορνενοϟ αϣετο.

Ackusativ

Den person eller sak som utsätts för ett verb d.v.s. objektet. Kan endast användas i transissiva verb. Jag bygger ett bord. Νομο οϧ καλλεν.

Dativ

Den person eller sak som får något i "skickningsverb" Den benefaktiva faktorn i en mening, att göra något åt eller för något/någon. Exempel på prefix på skickningsverb: Ge Ειν- Köpa Νονὀφ- Skicka Βοϛ- Ta med (till någon) Σον- Skapa Νομ-

Jag gav dig en hund. Οϧ ηαωβεν ισ εινα. Jag köpte godis åt barnen. Οϧ σιὀλλιχεν σἐθθοισ νονὀφα. Jag byggde ett bo till fåglarna. Ορνενοσ βυσὀντεν οϧ νομα. Jag jobbar för grannen. Ρἰτο οϧ κυσὀντεκοσ.

Lokativ

Anger på vilken plats verbet utförs, väldigt ospecificerat. Representeras i svenskan bland annat med hjälp av prepositionerna på och i. Hon promenerar i skogen. Φλυλο αϟ νἀχομ. Om lokativ appliceras på abstrakta substantiv som handlar om tid, innebär lokativ när händelsen sker De tog fram en mugg igår. Εϟ βυλμεν θἐσομ νἐσο.

TODO: tidsuttryck

Ablativ

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas från. Representeras oftast av de svenska prepositionerna från och ur. Vi ska promenera från berget. Ὀϟ ϥοβαϥοϥ φλυλι.

Allativ

Anger gällande förflyttningsverb den plats som subjektet förflyttas till. Representeras oftast av de svenska prepositionerna till och mot. Han rusar hem. Χἰβιϟο ἀϟ βὀσσορ. Fungerar i satser där huvudverbet är ett förvandlingsverb som translativ, vilket innebär den person eller sak som subjektet förvandlas till. Vi har gått (förändrats) från ordning till kaos. Ὀν φεωσικεϥ φλὐπερ λονδα.

Instrumentalis

Anger de hjälpmedel som verbet utförs med hjälp av. Representeras oftast av de svenska prepositionerna med, med hjälp av och genom. Jag byggde ett bo till fåglarna med en hammare. Ορνενοσ βυσὀντεν οϟ πομαωπεφ νομα.

Abessiv

Anger en avsaknad av något när verbet utförs. Representeras oftast av den svenska prepositionen utan. Hon promenerar utan hunden Αϟ φλυλο ηαωβοθ.

Essiv formal

Anger hur huvudverbet utförs, motsvaras oftast i svenskan av prepositionen som. Fågeln simmade som en hund. Ηαωβαγ ορνενοϟ ϥοννα.

Kausativ

Anger orsaken till en händelse. Ersätts oftast av de svenska prepositionerna på grund av, tack vare, i och med och inför bisatser, därför. Han kunde inte ta sig fram på grund av snön. Βυτολ ἀϟ πυγαω να. Användandet är dock något bredare inom Gonjoniska. Det används i princip alltid när det handlar om orsaker till verb, vilket i svenskan oftast, men inte alltid, motsvaras av verbet vara + preposition. Detta påvisas i följande exempel. Jag är kär i dig. Ο λινναϛ ιλ. (jag är kär på grund av dig) Jag är rädd för dig. Ο χὀφσαϛ ιλ. (jag är rädd på grund av dig)

Substantivkasus

Det finns två Substantivkasus, vilka används på samma sätt som adjektiv, d.v.s. placeras bakom substantivet de påverkar. Substantivkasusen kan även appliceras på adjektiv, men där skiljer sig användningen lite från när de används på substantiv, vilket tas upp under Adjektiv. Kasus Obestämd artikel Pluralis Bestämd artikel Pluralis Nollartikel Pluralis Negativ artikel Pluralis Preposition Genetiv καλλεβ καλλειβ καλλοβ καλλοιβ καλλαβ καλλαιβ καλλυβ καλλυιβ βα Νικλασ Essiv-Modal καλλεχ καλλειχ καλλοχ καλλοιχ καλλαχ καλλαιχ καλλυχ καλλυιχ χα Νικλασ |}

Kasusbeskrivningar

Kasusbeskrivningar – substantivkasus

Genitiv

Indikerar ägande, liksom i svenska. I svenska slutar orden då med –s. Fågelns bo Βυσὀντεν ορνενοβ

Essiv modal

Indikterar en likhet med ett annat substantiv, i form eller beteende. Liknande essiv-formal, men kan enbart användas på substantiv. Kan översättas som ”(som) är som” på svenska. Politiker är som ormar Χὡτεκа σμἱρεχ

Obliktiv

TODO: Infoga beskrivning och eventuellt byta namn på kasus

Komitativ

Något medföljande, men får ej förväxlas med instrumentalis då komitativ enbart används då en person har sällskap av något. Representeras i svenskan oftast av med. Niklas med hatt Νικλασ χειηερ