tid

Substantiv

tid

1. μαατϥα - tidpunkt, specifik ögonblicklig tid
2. ινσα - tid, syftar ofta på en kortare tidsperiod, i regel något som är återkommande men behöver inte vara det
3. μὁβα - en gång, en iteration av något som sker regelbundet, en tur
4. φἁλνα - ett scenario (verkligt eller hypotetiskt), en situation
5. ϣανα / εωηα - tid, längre period, epok. Båda orden är mer eller mindre synonymer, ϣανα är något mer formellt, εωηα betyder också århundrade
6. δεωϥικα - tid som en abstraktion, tidslängd (storhet), varaktighet, (i tid och rum, se σιφφικα för rumslig motsvarighet)