θεωϣαω

Etymologi

PÃ¥hittat av Simon.

Verb

θεωϣαω (θεωϣαω)

1. att tro, att vara övertygad om

Konjugering

	Gnomisk presens	Presens realis	Preteritum	Futurum	Infinitiv
Indikativ	θεωϣὸ	θεωϣὰι	θεωϣὰ	θεωϣὶ	θεωϣαω
Subjunktiv	θεωϣὲ	θεωϣεηὰι	θεωϣεηὰ	θεωϣὲι	θεωϣεω
Optativ	θεωϣειλὸ	θεωϣειλὰι	θεωϣειλὰ	θεωϣειλὶ	θεωϣειλαω
Jussiv	θεωϣοχὸ	θεωϣοχὰι	θεωϣοχὰ	θεωϣοχὶ	θεωϣοχαω
Potentialis	θεωϣαγὸ	θεωϣαγὰι	θεωϣαγὰ	θεωϣαγὶ	θεωϣαγαω
Dubitativ	θεωϣωπὸ	θεωϣωπὰι	θεωϣωπὰ	θεωϣωπὶ	θεωϣωπαω
Permissiv	θεωϣιαωὸ	θεωϣιαωὰι	θεωϣιαωὰ	θεωϣιαωὶ	θεωϣιαωαω
Permissiv (extern)	θεωϣωμὸ	θεωϣωμὰι	θεωϣωμὰ	θεωϣωμὶ	θεωϣωμαω
Admirativ	θεωϣωκερὸ	θεωϣωκερὰι	θεωϣωκερὰ	θεωϣωκερὶ	θεωϣωκεραω
Imperativ	θεωϣὺ	θεωϣὺ		θεωϣὺι