Appendix:Substantiv
Substantiv är konkreta föremÃ¥l eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i mÃ¥nga andra sprÃ¥k representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis εÏδο "upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt sprÃ¥k med sÃ¥ fÃ¥ distinktioner mellan kön i ord)
Typer av Substantiv
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
- Normala substantiv
- Plurallösa substantiv
- Artikellösa substantiv (också plurallösa)
- Egennamn
Beståndsdelar
Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:
| Rot | Arikel | Plural | Kasus |
Exempelvis δá½Î¼Ïειν -> δá½Î¼Ï- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Rot
Den sista stavelsen i alla rotord slutar pÃ¥ det som kommer bli den inledande konsonanten pÃ¥ den sista stavelsen i ordet. (δá½Î¼|Ï-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εÏδο, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.
Artikel
Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:
- Allmän artikel â Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
- Obestämd artikel â NÃ¥got av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, nÃ¥gon/nÃ¥got.
- Bestämd artikel â DÃ¥ substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
- Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
- Negativ artikel â Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.
| Allmän artikel (-α) | Obestämd artikel (-ε) | Bestämd artikel (-ο) | Interrogativ artikel (-ι) | Îegativ artikel (-Ï ) | |
|---|---|---|---|---|---|
| ÎÏνεν- | ÎÏνενα | ÎÏνενε | ÎÏνενο | ÎÏνενι | ÎÏÎ½ÎµÎ½Ï |
| Fågel | Fåglar (i allmänhet) | En/Någon fågel | (Den där/här) fågeln | Vilken fågel | Ingen fågel |
| Îινι- | Îινια | Îινιε | Îινιο | Îινιι | ÎÎ¹Î½Î¹Ï |
| Land | Länder (i allmänhet) | Ett/Något land | (Det där/här) landet | Vilket land | Inget land |
Artikellösa substantiv och Egennamn kan inte inklineras med artikel. Detta gäller oftast geografiska platser, riktningar, abstrakta substantiv samt substantiv det endast finns en av.