Appendix:Substantiv

Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis εσδο "upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)

Typer av Substantiv

En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:

• Normala substantiv
• Plurallösa substantiv
• Artikellösa substantiv (ocksÃ¥ plurallösa)
• Egennamn

Beståndsdelar

Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:

Rot

Arikel

Numerus

Kasus

Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).

Rot

Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδο, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.

Artikel

Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:

• Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
• Obestämd artikel – NÃ¥got av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, nÃ¥gon/nÃ¥got.
• Bestämd artikel – DÃ¥ substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
• Interrogativ artikel - Gör om meningen till en frÃ¥ga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
• Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.

	Allmän artikel (-α)	Obestämd artikel (-ε)	Bestämd artikel (-ο)	Interrogativ artikel (-ι)	Νegativ artikel (-Ï )
Ορνεν-	Ορνενα	Ορνενε	Ορνενο	Ορνενι	ΟρνενÏ
Fågel	Fåglar (i allmänhet)	En/Någon fågel	(Den där/här) fågeln	Vilken fågel	Ingen fågel
Εινι-	Εινια	Εινιε	Εινιο	Εινιι	ΕινιÏ
Land	Länder (i allmänhet)	Ett/Något land	(Det där/här) landet	Vilket land	Inget land

Artikellösa substantiv och Egennamn kan inte inklineras med artikel. Detta gäller oftast geografiska platser, riktningar, abstrakta substantiv samt substantiv det endast finns en av.

Numerus

Numerus i Gonjoniska fungerar lite annorlunda jämfört med numerus i andra språk. I Gonjoniska används bara pluralformen om talaren vill betona att det handlar om flera av en sak. Om andra adjektiv eller attributer i sig visar att det handlar om pluralis (som t.ex. räkneord högre än 2) så behövs ingen pluralform på substantivet utan den transnumerala formen används istället. Den transnumerala formen är substantivet utan någon pluralindikator. Pluralindikatorn är ett -ι som sätts precis efter artikelsuffixet och skapar en diftong av sista vokalen.

1. Ορνενε – (en) Fågel
2. Ορνενει – Fåglar (betonat plural)

1. Εινιο – Landet
2. Εινιοι – Länderna

Gällande den interrogativa artikeln, som tar ι som suffix, kan ingen diftong bildas, istället ersätter man -ι med suffixet –ιρι.

1. Καλλι – Vilket bord?
2. Καλλιρι – Vilka bord?