Appendix:Substantiv
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis εσδο "upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
- Normala substantiv
- Plurallösa substantiv
- Artikellösa substantiv (också plurallösa)
- Egennamn
Beståndsdelar
Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:
| Rot | Arikel | Plural | Kasus |
Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Rot
Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδο, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.
Artikel
Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:
- Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
- Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något.
- Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
- Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
- Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.