Appendix:Substantiv: Skillnad mellan sidversioner
Simon (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Ett substantiv har följande beståndsdelar, där delarna inom parantes är valbara: {| class="wikitable" |- |Rot |Arikel (om inte artikellös) |(Plural) |(Kasus) |} Exempelv...') |
Simon (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Ett substantiv | Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis [[εσδο]] "upp" och [[o]] "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord) | ||
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är: | |||
* Normala substantiv | |||
* Plurallösa substantiv | |||
* Artikellösa substantiv (också plurallösa) | |||
* Egennamn | |||
==Beståndsdelar== | |||
Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar: | |||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
|- | |- | ||
|Rot | |Rot | ||
|Arikel | |Arikel | ||
| | |Plural | ||
| | |Kasus | ||
|} | |} | ||
| Rad 11: | Rad 20: | ||
===Rot=== | ===Rot=== | ||
Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. | Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är [[εσδο]], som i sig utgör ett fullvärdigt ord. | ||
===Artikel=== | |||
Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används: | |||
* Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering. | |||
* Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något. | |||
* Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det. | |||
* Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till. | |||
* Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget. | |||
Versionen från 17 april 2021 kl. 01.41
Substantiv är konkreta föremål eller abstrakta ting eller egennamn. Det som i många andra språk representeras av prepositioner och pronomen fungerar i praktiken som substantiv i Gonjoniskan (exempel vis εσδο "upp" och o "jag"). Genus förekommer inte i Gonjoniska substantiv, (som har som att vara ett könsneutralt språk med så få distinktioner mellan kön i ord)
En fundamental uppdelning av substantiven som påverkar deras uppbyggnad och inklination är:
- Normala substantiv
- Plurallösa substantiv
- Artikellösa substantiv (också plurallösa)
- Egennamn
Beståndsdelar
Ett substantiv kan ha följande beståndsdelar:
| Rot | Arikel | Plural | Kasus |
Exempelvis δὁμπειν -> δὁμπ- (rot, betyder "boll"), -ε (obestämd artikel), -ι (pluralindikator), -ν (kasus).
Rot
Den sista stavelsen i alla rotord slutar på det som kommer bli den inledande konsonanten på den sista stavelsen i ordet. (δὁμ|π-) har en inkomplett sista stavelse som kommer att kompletteras av artikeln. Detta gäller inte artikellösa substantiv, som skrivs med kompletta stavelser. Ett exempel är εσδο, som i sig utgör ett fullvärdigt ord.
Artikel
Normala och plurallösa substantiv måste ha ett artikelsuffix för att utgöra ett ord. Följande artiklar används:
- Allmän artikel – Substantivet i allmänhet, inget specifikt objekt, används för expemlifiering.
- Obestämd artikel – Något av substantivet, ett av substantivet, vanligaste artikeln, motsvarigheter i svenskan: en/ett, någon/något.
- Bestämd artikel – Då substantivet har refererats till, motsvarigheter i svenskan: -en (t.ex. bollen), den här/det här, den där/det där, den/det.
- Interrogativ artikel - Gör om meningen till en fråga, där man ber samtalspartnern att specificera vilken av substantiven hen referear till.
- Negativ artikel – Inget av substantivet, motsvarigheter i svenskan: ingen/inget.