Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning - Versionshistorik

Niklas den 16 oktober 2023 kl. 17.22

2023-10-16T17:22:25Z

← Äldre version		Versionen från 16 oktober 2023 kl. 19.22
Rad 1:		Rad 1:
			{{appendix}}
	==Ortografi==		==Ortografi==
	Gonjoniska skrivs med en modifierad version av det grekiska alfabetet, inklusive några tecken som inte används i modern grekiska och några koptiska tecken. Det här är alfabetet: Αα Ββ Γγ Δδ Εε Ϛϛ Ηη Θθ Ιι Κκ Λλ Μμ Νν Οο Ππ Ϙϙ Ρρ Σσ Ϲϲ Ττ Υυ Φφ Χχ Ωω Ϣϣ Ϥϥ Ϧϧ, där Α Ε Ι Ο Υ Ω är vokaler och Ι Ω även är semivokaler beroende på sammanhang. Därtill används Ϗϗ för att stava specifika ord, men den anses inte ingå i alfabetet. Gonjoniska har en grund ortografi, vilket betyder att varje grafem motsvarar i regel ett fonem och vice versa. Vanliga undantag är I och Ω som kan uttalas som snarlika semivokalvarianter.		Gonjoniska skrivs med en modifierad version av det grekiska alfabetet, inklusive några tecken som inte används i modern grekiska och några koptiska tecken. Det här är alfabetet: Αα Ββ Γγ Δδ Εε Ϛϛ Ηη Θθ Ιι Κκ Λλ Μμ Νν Οο Ππ Ϙϙ Ρρ Σσ Ϲϲ Ττ Υυ Φφ Χχ Ωω Ϣϣ Ϥϥ Ϧϧ, där Α Ε Ι Ο Υ Ω är vokaler och Ι Ω även är semivokaler beroende på sammanhang. Därtill används Ϗϗ för att stava specifika ord, men den anses inte ingå i alfabetet. Gonjoniska har en grund ortografi, vilket betyder att varje grafem motsvarar i regel ett fonem och vice versa. Vanliga undantag är I och Ω som kan uttalas som snarlika semivokalvarianter.

Niklas: Niklas flyttade sidan Gonjo wiktionary:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning till Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning utan att lämna en omdirigering

2023-10-16T17:13:13Z

Niklas flyttade sidan Gonjo wiktionary:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning till Appendix:Fonologi, Ortografi och Stavelseuppdelning utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 16 oktober 2023 kl. 19.13
(Ingen skillnad)

Simon den 21 augusti 2022 kl. 15.46

2022-08-21T15:46:46Z

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 17.46
Rad 602:		Rad 602:
	* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ, (öppen)\|(öppen)\|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ]		* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ, (öppen)\|(öppen)\|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ]
	* [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''\|κα, (sluten)\|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ]		* [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''\|κα, (sluten)\|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ]

	~~==Semivokaler==~~
	Ι och Ω kan vara både semivokaler och vokaler beroende på deras position i stavelsen. Exempelvis i [[νιτταλαω]] ('νιτ\|τα\|λαω) används den som vokal med uttal [i] och i [[βὡσσιαϛ]] ('φὡσ\|σιαϛ). där den används som semivokal med uttal [j]. Detta är i vanligtvis entydigt då ett Ι eller Ω framför en annan vokal indikerar att det är en semivokal medan ett Ι eller Ω som inte följs av andra vokaler indikerar att det är en vokal. När dessa komibneras med varandra är det också tydligt att den första av dem är semivokal, medan den andra är vokalen. ("ιω" uttalas [ju] och "ωι" uttalas [wi]). Att försöka representar fonemen [ji] och [wu] kan dock skapa konflikter, så ιι och ωω enligt stavningregler indikerar att stavelsen är lång då den följs av ett konsonantkluster. Därmed används diakritiska tecken för att representera dessa fonem, där [ji] representeras av Ϊϊ och [wu] av ¨Ω¨ω.
	* Exempel: [[εινι\|εινια]] har en rot εινι- och om substantivet inklineras med -ι kommer det stavas εινϊ (inte εινιι)

	==Externa länkar==		==Externa länkar==
	* [https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FxPA_4te6_j9l32dY7OzTvPgd_TKKLgKmB7decTa9tk/edit?usp=sharing Officiell lista över alfabetet]		* [https://docs.google.com/spreadsheets/d/1FxPA_4te6_j9l32dY7OzTvPgd_TKKLgKmB7decTa9tk/edit?usp=sharing Officiell lista över alfabetet]

Simon: /* Vokallängd */

2022-08-21T15:45:39Z

Vokallängd

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 17.45
Rad 598:		Rad 598:
	===Vokallängd===		===Vokallängd===
	Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen.		Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen.
	*: [[Γὁϣο]] stavelseuppdelas som '''Γὁ'''\|ϣο, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''Γὁ''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['xɔːɲo̞]		* [[Γὁϣο]] stavelseuppdelas som '''Γὁ'''\|ϣο, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''Γὁ''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['xɔːɲo̞]
	*: [[σαω\|σιαωὰ]] stavelseuppdelas som '''σιαω'''\|ὰ, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''σιαω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['sjɑʊ̯ːɑ]		* [[σαω\|σιαωὰ]] stavelseuppdelas som '''σιαω'''\|ὰ, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''σιαω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['sjɑʊ̯ːɑ]
	*: [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ, (öppen)\|(öppen)\|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ]		* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ, (öppen)\|(öppen)\|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ]
	*: [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''\|κα, (sluten)\|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ]		* [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''\|κα, (sluten)\|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ]

	==Semivokaler==		==Semivokaler==

Simon: /* Stavelseuppdelnging */

2022-08-21T15:45:27Z

Stavelseuppdelnging

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 17.45
Rad 564:		Rad 564:
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).		*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).
	*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(~~sluten~~)		*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(öppen)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen.
Rad 577:		Rad 577:
	* [[ορνενα\|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''\|νε\|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras)		* [[ορνενα\|ορνενε]] stavelseuppdelas som '''ορ'''\|νε\|νε med betoning på ''ορ'' (enl. regeln att första stavelsen betonas om inget annat indikeras)
	* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas)		* [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ med betoning på ''νωω'' (enl. regeln om att en stavelse med dubblerad vokal alltid betonas)
	* [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som α\|'''~~ϧκώ~~'''\|καω med betoning på ''~~ϧκώ~~'' (enl. regeln att stavelsen med akut accent betonas)		* [[αϧκώκαω]] stavelseuppdelas som αϧ\|'''κώ'''\|καω med betoning på ''κώ'' (enl. regeln att stavelsen med akut accent betonas)
	* [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο\|'''νὁ'''\|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad)		* [[νονὁφαω]] stavelseuppdelas som νο\|'''νὁ'''\|φαω med betoning på ''νὁ'' (enl. regeln att en stavelse med daciavokal måste vara betonad)
	* [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''\|ἡε\|'''ηά'''\|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas)		* [[άἡεηάψαϛ]] stavelseuppdelas som '''ά'''\|ἡε\|'''ηά'''\|ψαϛ med betoning på ''ά'' och ''ηά'' (enl. regeln att samtliga stavelser som explicit indikeras som betonade ska betonas)
Rad 583:		Rad 583:
	** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix).		** Ett ord vars första stavelse sammanfaller med ett prefix, men som inte är ett prefix i just detta fall kan stavas med akut accent på sin första stavelse för att betona att stavelsen inte är ett prefix och bör betonas. Ergo, [[γυσομα]] kan även stavas [[γύσομα]] för att indikera att betoningen ligger på ''γυ'' (som råkar sammanfalla med ett prefix).
	** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix\|här]]		** Lista över samtliga prefix återfinns [[Gonjo wiktionary:Affix\|här]]

			Huvudvokalen i en obetonad stavelse kan inte ha dacia (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia i obetonade stavelser. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan.

	====Sammansatta ord====		====Sammansatta ord====
Rad 593:		Rad 595:
	** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''\|'''σωεϧ'''\|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad)		** [[έσωεϧκα]] stavelseuppdelas som '''έ'''\|'''σωεϧ'''\|κα med betoning på ''έ'' och ''σωεϧ'' (enl. regeln att betona stavelserna efter ''έ(δ)-'' som att ''έ(δ)-'' inte fanns, plus att ''έ(δ)-'' självt är betonad)
	* Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen.		* Den sista stavelsen i verb som böjs i annat tepus än infinitiv kan indikeras med grav accent för att förtydliga att det är ett verb. Detta är dock inte obligatoriskt utan är till för att hjälpa nybörjare på gonjoniska att identifiera verbet i satsen.



	===Vokallängd===		===Vokallängd===
	~~Huruvida en stavelse är betonad har fonologiska konsekvenser utöver betoningen i sig, i synnerhet över vokallängd och vilka vokaler som får användas.~~
	* En obetonad stavelse som inte avslutar ett ord är alltid öppen, dvs kan inte ha en avslutande konsonant
	** En konsekvens av detta är att vokalerna i obetonade stavelser aldrig behöver dubbleras, då stavelserna alltid är öppna oavsett vilka konsonanter som följer
	*** En konsekvens av detta är att en dubblerad vokal i skrivt indikerar att stavelsen den tillhör är betonad, vilket gör att akut accent inte behövs.
	* En obetonad stavelse kan vara både öppen och sluten om den avslutar ett ord. Stängda obetonade avslutande stavelser används dock bara för grammatisk inklination och lånord, inte i roten av ett Gonjoniskt ursprungslexem
	* En obetonad stavelse har alltid kort vokal
	* En betonad stavelse har kort vokal om den är sluten
	* En betonad stavelse har lång vokal om den är öppen
	* En obetonad stavelse kan inte skrivas med en av vokalerna med dacia över sig (Ἀἀ Ἐἐ Ἰἰ Ὀὀ Ὑὐ eller Ὠὠ), då dessa är svåra att särskilja från sina varianter utan dacia utan betoning. Med det sagt så kan fonemen som förknippas med daciavokalerna användas allofont när stavelesen är obetonad. Sannlingen ligger ofta någonstans mittemellan.

	~~===Kortfattat om vokallängd===~~
	Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen.		Vokaler är i regel korta. De är endast långa om de tillhör en stavelse som är både betonad och öppen.
	* ~~Man kan se att en stavelse är betonad om stavelsen är den första i ordet (utan att grav accent~~ ''ὸ'' ~~används på vokalen~~), om vokalen ~~har dacia~~ ''ὸ'' ~~eller akut accent~~ ''ό''.		*: [[Γὁϣο]] stavelseuppdelas som '''Γὁ'''\|ϣο, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''Γὁ''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['xɔːɲo̞]
	* Man kan se att en stavelse är öppen om vokalen ~~följs av högst en konsonant (~~som ~~i de två stavelserna i~~ ''~~χυλε~~'') ~~eller om vokalen dubbleras~~ (~~som i första stavelsen i~~ ''~~οονσαϛ~~'').		*: [[σαω\|σιαωὰ]] stavelseuppdelas som '''σιαω'''\|ὰ, (öppen)\|(öppen), med betoning på ''σιαω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> ['sjɑʊ̯ːɑ]
	** Om endast ett av dessa krav uppfylls är vokalen ~~fortfarande kort~~. ~~Det kanoniska exemplet är~~ ''~~λυκκα~~'', ~~som består av två korta vokaler~~. ~~Den första stavelsen~~ är betonad ~~men sluten, den andra stavelsen~~ är ~~öppen men obetonad~~.		*: [[ανωωμραϛ]] stavelseuppdelas som α\|'''νωω'''\|μραϛ, (öppen)\|(öppen)\|(sluten), med betoning på ''νωω''. Då den är öppen och betonad blir vokalen lång. -> [ɑ'nuːmrɑɳ]
			*: [[λυκκα]] stavelseuppdelas som '''λυκ'''\|κα, (sluten)\|(öppen), med betoning på ''λυκ''. Då ingen stavelse är både öppen och betonad är alla vokaler korta. -> ['lœkɑ]

	==Semivokaler==		==Semivokaler==

Simon: /* Stavelseuppdelnging */

2022-08-21T12:21:59Z

Stavelseuppdelnging

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 14.21
Rad 538:		Rad 538:
	En viktig del av förståelsen för hur man uttalar gonjoniska ord är att förstå hur ord delas upp i stavelser. Exempelvis ordet [[σπυδαω]] har två stavelser, ''σπυ'' och ''δαω''. Varje stavelse består av en och endast en huvudvokal, därmed kommer antal huvudvokaler avgöra antal stavelser i ordet. Detta är beståndsdelarna i en stavelse:		En viktig del av förståelsen för hur man uttalar gonjoniska ord är att förstå hur ord delas upp i stavelser. Exempelvis ordet [[σπυδαω]] har två stavelser, ''σπυ'' och ''δαω''. Varje stavelse består av en och endast en huvudvokal, därmed kommer antal huvudvokaler avgöra antal stavelser i ordet. Detta är beståndsdelarna i en stavelse:
	* Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter)		* Inledande konsonantkluster (noll, en eller flera konsonanter)
			*:Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ\|σπλο\|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter).
	* Semivokal (noll eller en av ι eller ω)		* Semivokal (noll eller en av ι eller ω)
			*:Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!).
	* Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω)		* Huvudvokal (en och endast en av α, ε, ι, ο, υ, ω)
			*:Notera samma vokal kan användas både som semivokal och huvudvokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare.
	* Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω)		* Diftongvokal (noll eller en av ι eller ω)
			*:Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Endast diftonger som förekommer i en tidigare nämnd lista av tillåtna diftonger får förekomma.
	* Avslutande konsonant (noll eller en konsonant)		* Avslutande konsonant (noll eller en konsonant)
			*:Avslutande konsonanter får inte förekomma i icke-avslutande stavelser där nästa stavelse saknar inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock.
	Det finns ingen regel om vilka konsonanter som kan ingå i ett konsonantkluster, så länge det "går att uttala" (ett extremt exempel är [[εκσπλοδαω]] (εκ\|σπλο\|δαω) där den andra stavelsen inleds med ett kluster av tre konsonanter). Semivokal kan användas i alla stavelser förutom att ''ι'' inte får användas som semivokal när den sista konsonanten i det inledande konsonantklustret är patal (''ϣ'', ''ϲ'', ''χ'' eller ''ἡ''). Orsaken är att det praktiska uttalet knappt förändras av tillägget av semivokalen och tvetydigheter i stavningen undviks genom denna restriktion. (fite me on this, Niklas!). Notera samma vokal kan användas både som semivokal och vokal i samma stavelse, vilket dock stavas på ett speciellt sätt för att undvika ihopblandning med ett annat syfte att dubblera vokaler, vilket kommer beskrivas senare. Därmed stavas fonemet [ji] ''ϊ'' istället för ''ιι'' och fonemet [wu] stavas ''ϋ'' istället för ''ωω''. Dubblerade vokaler fyller ett annat syfte som kommer beskrivas senare. Diftongvokalen är antingen ι eller ω. Dessa kan inte används som diftongsvokaler om huvudvokalen är någon av dessa. Avslutande konsonanter får inte förekomma i icke-avslutande stavelser där nästa stavelse saknar inledande konsonantkluster. I ett ords sista stavelse undviker vi helst klusiler (''π'', ''δ'', ''τ'', ''ϲ'', ''κ'' eller ''ϙ'') som avslutande konsonant er då detta låter ogonjoniskt. Helt ok för sena låneord dock.

	===Öppna och slutna stavelser===		===Öppna och slutna stavelser===
Rad 554:		Rad 557:
	*: [[υα\|υο]] -> υ\|ο -> (öppen)\|(öppen).		*: [[υα\|υο]] -> υ\|ο -> (öppen)\|(öppen).
	*: [[ϲιπα]] -> ϲι\|πα -> (öppen)\|(öppen).		*: [[ϲιπα]] -> ϲι\|πα -> (öppen)\|(öppen).
	** Om		*: [[σαω\|σιαωὰ]] -> σιαω\|ὰ -> (öppen)\|(öppen)
			** För att efter en öppen stavelse indikera att ett ι eller ω fungerar som semivokal i en efteröljande stavelse och inte som diftong så dubbleras huvudvokalen i stavelsen.
			*: [[σιααωα]] -> σιαα\|ωα -> (öppen)\|(öppen)
			*: [[ααια\|ααιυ]] -> αα\|ιυ -> (öppen)\|(öppen)
	* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen.		* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen.
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
Rad 560:		Rad 566:
	*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)		*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse. När detta förekommer i diftonger dubbleras huvudvokalen i diftongen.
	**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ\|ϥϛαω -> (öppen)\|(öppen)		**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ\|ϥϛαω -> (öppen)\|(öppen)
	**: [[οονσαϛ]] -> οο\|νσαϛ -> (öppen)\|(sluten)		**: [[οονσαϛ]] -> οο\|νσαϛ -> (öppen)\|(sluten)
	** ~~Om en stavelse följs av en stavelse utan~~		**: [[τεειμναω]] -> τεει\|μναω -> (öppen)\|(öppen)

	===Betoning===		===Betoning===

Simon: /* Öppna och slutna stavelser */

2022-08-21T11:57:30Z

Öppna och slutna stavelser

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 13.57
Rad 554:		Rad 554:
	*: [[υα\|υο]] -> υ\|ο -> (öppen)\|(öppen).		*: [[υα\|υο]] -> υ\|ο -> (öppen)\|(öppen).
	*: [[ϲιπα]] -> ϲι\|πα -> (öppen)\|(öppen).		*: [[ϲιπα]] -> ϲι\|πα -> (öppen)\|(öppen).
			** Om
	* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen.		* En stavelse med en avslutande konsonant är sluten. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. Οm en huvudvokal följs av två eller flera konsonanter mellan två huvudvokaler kommer den första av konsonanterna tillhöra den förgående stavelsen och resten tillhöra den efterföljande stavelsen. Detta gäller även för dubblerade konsonanter, där den första tillfaller den förgående stavelsen och den senare tillfaller den efterföljande stavelsen.
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
Rad 562:		Rad 563:
	**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ\|ϥϛαω -> (öppen)\|(öppen)		**: [[ϲἱἱϥϛαω]] -> ϲἱἱ\|ϥϛαω -> (öppen)\|(öppen)
	**: [[οονσαϛ]] -> οο\|νσαϛ -> (öppen)\|(sluten)		**: [[οονσαϛ]] -> οο\|νσαϛ -> (öppen)\|(sluten)
			** Om en stavelse följs av en stavelse utan

	===Betoning===		===Betoning===

Simon: /* Öppna och slutna stavelser */

2022-08-21T07:41:09Z

Öppna och slutna stavelser

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 09.41
Rad 557:		Rad 557:
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).		*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).
	*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὰ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)		*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.

Simon: /* Stavelseuppdelnging */

2022-08-21T07:40:45Z

Stavelseuppdelnging

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 09.40
Rad 557:		Rad 557:
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).		*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).
			*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὰ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.

Simon: /* Öppna och slutna stavelser */

2022-08-20T13:13:01Z

Öppna och slutna stavelser

← Äldre version		Versionen från 20 augusti 2022 kl. 15.13
Rad 549:		Rad 549:

	Man kan snabbt se på ett ord huruvida dess stavelser är öppna eller stängda med följande trick:		Man kan snabbt se på ett ord huruvida dess stavelser är öppna eller stängda med följande trick:
	* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet. En huvudvokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, enligt regeln att en stavelse får inte ha en avslutande konsonant om nästföljande stavelse saknar inleande konsonantkluster. Därmed kommer en ensam konsonant mellan vokaler alltid att tillhöra den senare vokalens stavelse.		* En stavelse utan avslutande konsonant är öppen. Detta är uppenbart när stavelsen avslutar ordet eller när stavlesens huvudvokal direkt följs av en annan huvudvokal. En huvudvokal som följs av endast en konsonant tillhör också en öppen stavelse, enligt regeln att en stavelse får inte ha en avslutande konsonant om nästföljande stavelse saknar inleande konsonantkluster. Därmed kommer en ensam konsonant mellan vokaler alltid att tillhöra den senare vokalens stavelse.
	*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ\|ϣο -> (öppen)\|(öppen).		*: [[Γὁϣο]] -> Γὁ\|ϣο -> (öppen)\|(öppen).
	*: [[χυλα\|χυλε]] -> χυ\|λε -> (öppen)\|(öppen).		*: [[χυλα\|χυλε]] -> χυ\|λε -> (öppen)\|(öppen).

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 09.41
Rad 557:		Rad 557:
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).		*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).
	*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὰ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)		*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὸ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.

← Äldre version		Versionen från 21 augusti 2022 kl. 09.40
Rad 557:		Rad 557:
	*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[βεκβαϛ]] -> βεκ\|βαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).		*: [[ϲιππα]] -> ϲιπ\|πα -> (sluten)\|(öppen).
			*: [[μωϧτενσαω\|μωϧτενσὸ]] -> μωϧ\|τεν\|σὰ -> (sluten)\|(sluten)\|(sluten)
	*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)		*: [[ονσαϛ]] -> ον\|σαϛ -> (sluten)\|(sluten)
	** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.		** För att indikera att en stavelsen med en huvudvokal som följs av två eller flera konsonanter är öppen dubbleras vokalen. Då kommer samtliga efteröljande konsonanter att tillhöra det inledande konsonantklustret i nästföljande stavelse.